Jag borde anat hundar i kattkorgen, när jag såg hur becksvart det var ute på min morgonpromenad. Husse kollade på klockan flera gånger, helt övertygad om att vi gått ut mitt i natten istället för morgonen.
Själv var jag inte ett dugg osäker, då min interna klockmodulatormojäng, sa att klockan var åtta på morgonen.
I vilket fall blev det en promenad runt området, bara för säkerhetens skull. Man kunde ju inte veta om någon gått vilse i mörkret.
Promenaden på eftermiddagen blev inte heller något vidare. Det kom massor med blött uppifrån och så var det sån där “dimma” som gjorde att man knappt såg något. Jag höll ett vaksamt öga på min svans och husses fötter. Ibland så blir dom (fötterna) lite väl närgångna.
 |
| “Usch, vilket trist väder.” *djup suck* |
Fy för trista väder! *brrrr!*
SvaraRaderaFram med lite mera skojsiga väder där man kan rulla sig i snön och "göra små kattänglar" i den!
*kurr kurr på´re!*
A´sså´, vi menar där man ligger och viftar med tassar å´ ben!
SvaraRaderaChinchero - "Brrrr" - är det minsta man kan jama. Fram för snö?! Är du inte klok i morrhåren?! då blir det ju kallare! Kurr tillbaka.
SvaraRaderaSovarväder är just vad det varit idag!Tufft av dig att bita ihop och patrullera 2 gånger! Tasskram
SvaraRaderaIbland måste man ta tag i morrhåren och göra sånt som är jobbigt.
SvaraRaderaJa om man blir trampad i det vädret så är det inte så konstigt, för där är sikten starkt begränsad men matte hon lyckas trampa på min svans inomhus där det är väl upplyst. Ja visst det kanske inte var så ljust för henne, men jag såg klart och tydligt min svans.
SvaraRaderaTaxkramisar.
Du är inte ensam om att bli svanstrampad. Förstår inte att människor har så svårt att se svansar.
SvaraRadera