I dag kan har jag inte så mycket att rapportera förutom att vädret varit minst jamat underligt.
Vi började som vanligt med en härlig morgonpromenad. Trodde jag i alla fall. Så fort vi kom utanför porten gjorde jag den fruktansvärda upptäckten att det kom massor med otäckt vitt. Jag utförde en mindre noggrann patrull på innergården, sedan sprang jag hem med sådan fart att husse flög som ett segel efter mig. Efter denna uppfriskande promenad så intog jag gosläge i sängen.
På eftermiddagen så släpade husse ut mig igen. Nu hade det otäckt vita blivit otäckt blött istället. Jag nosade runt lite försiktigt bland buskarna för att kontrollera så inga kompisar till Masken Börje hade frusit fast.
Mitt i patrullen så upphör det blöta att ramla ner och ersätts återigen av otäckt vitt. Jag försökte desperat söka skydd under en buske, men det läckte igenom. Då gav jag upp och gick in igen.
| “Inte ens under buskarna är man säker från det otäckt blöta.” |