Hoho, våren?

Det var fortfarande kallt när vi tassade ut på uteplatsen i dag, men vi stod tappert ut och tittade förväntansfullt mot himlen i hopp om att Väderkatten skulle se hur frusna vi var och slå om till varmare väder. Det funkade inte alls, det är fortfarande jamarkallt ute. Om det inte blir bättre snart, så packar jag väskan och tassar ner till Katten Gustav på en välbehövlig semester.

Slutligen måste jag informera om att vi kommer återigen att flytta bloggen. Den här gången har husse skaffat webbhotell hos one.com och där kommer vi nog stanna i fortsättningen.
Den nya adressen är kattensippo.se
Det var ju någon knöl som kidnappade min kattensippo.com förra året och håller den gisslan. *mutter*

Tindra jamar - Husse å ja'

Det e jettekallt å ja' fryser. Husse säger att det e fyra minusgrader, fast det e ute. Inne har vi härliga 22 plusgrader. Men så fort ja' tittar ute genom fönstret å ser all snö, så börjar ja' frysa. Då är det bara att krypa upp hos husse i soffan.

Kurr.

Kallt

Burrjam så kallt det har varit i dag. Husse mumlade nåt om -17 grader. *ryser*
Detta innebär att husse sitter vid spisfläkten och bolmar istället. När han gör det, så kan jag liksom inte låta bli att smyga upp bakom stolen och sedan killa honom under armarna eller ge honom ett nyp i röven. Han hoppar en halvmeter varje gång. *fniss* Tyvärr har husse ingen humor och skäller på mig och säger att jag är en lömsk typ. Lömsk? Jag??

Burr! Man verkligen ser hur kallt det är. -70 grader står det ju på skylten.

Innedag

Idag har det varit runt -8 grader ute och det har gjort att husse totalvägrade att gå ut med sina stinkpinnar. Han gjorde det när han tog morgonens första, men han blev så frusen att han klapprade tänder en kvart efteråt. Så sedan dess håller han sig under spisfläkten och det gör mig faktiskt ingenting, för det påminner mig om när vi bodde i förra lägenheten. Där satt husse jämt under fläkten och bolmade och då hoppade jag alltid upp i hans knä och gosade. *spinner*

Här är ett filmklipp på en kisse som är en hejare på att spela pingis. Heja kissen!

Burrjam vilket väder

Trots att husse påstod att det var kallt ute, så ville jag få min utlovade promenad. "Du lovade att jag skulle få gå ut, direkt du kom hem från affären", jamade jag. Sagt och gjort så hade jag snart selen på mig och jag krafsade ivrigt på dörren för att få komma ut.

Efter tjugo minuter hade jag fått nog och husse med för den delen. Han fick nog efter fem minuter, den veklingen. Lite pinsamt var det dock att jag sprang till fel port. Självklart hävdade jag envist att jag bara gjorde en nosologisk undersökning av min gamla port och inte att jag sprungit fel.

Hum, det ser faktiskt rätt trist ut ute.

Men det spelar ingen roll, jag vill till min favoritvägg
och mitt favorithörn.

Den här vägen har vi inte gått på länge husse.

Patrull

I dag kunde jag bara inte hålla mig längre. Jag var bara tvungen att släpa ut husse på en promenad runt området. Som vanligt satte han på sig dubbelt av alla klädesplagg utom jacka. Det hade han bara en av. När vi äntligen kom ut så fick jag nästan en chock. Det var hutter-kallt! Jag frös så morrhåren darrade. Detta gjorde att jag blev lite fundersam på om jag verkligen skulle kontrollera den snötäckta gräsmattan.

“Hm. Ska jag, eller ska jag inte? Det är frågan.”

“Äsch, vem försöker jag lura? Klart att jag ska.” *bestämda steg*

“Okej, nu har jag kollat klart. K-k-k-kan vi gå in nu?!” *darr skak*

Självklart ville inte husse gå in riktigt än, eftersom han var klädd för en promenad längs nordpolen. Då jamade jag att han gott kunde ta och gå runt området själv. För egen del så ansåg jag patrulleringen vara avklarad.

“Hemma i värmen ligger en välbekant figur och bara myser i soffan.”

När husse äntligen kom hem från sin promenad, så var han så djupfryst att det klonkade om fötterna när han gick.

Undertecknad katt lyckades intervjua husse medan han försökte ta av sig alla kläder. Eh, inte riktigt alla då kanske. Sippo: Så, hur var det att gå längs kanalen? Husse: K-k-kallt. Sippo: Sjåpis. Jag var ju ute utan några skor. Husse: *tystnad* Sippo: Eh, i vilket fall. Kunde du inte gått ut på isen på kanalen och tagit ett par bilder? Husse: Det såg lite läskigt ut. Tänk om isen spruckit och jag ramlat i? Sippo: Din poäng är? Husse: Att jag skulle blivit dyngsur och genomfrusen. Kanske frusit ihjäl. Sippo: Äsch då.Valrossar brukar kunna stå emot kyla har jag hört. Husse: Valrossar? Sippo: Jo alltså, du och valrossarna är… Eh, ni har mycket hull, så att jama. *harkel* Husse: Vem kallar du för valross din pälsklädda jätteråtta?! Sippo: Nu ska vi inte gå till personangrepp här. Nu tar vi det lite lugnt. Husse: Yargh! Ditt %#& kattskrälle! Sippo: Om inte du lugnar dig med personangreppen så kontaktar jag K.R.I.S* Husse: *ilsket frustande* Sippo: Aj då. Hörs senare, när du inte ser så sur ut… *springer*

Som tur var satt Snuffe i vägen för husse, så han kunde inte komma åt mig. Jag får belöna Snuffe för hans heroiska insats lite senare.

“Meh! Du ska väl inte springa omkull lilla mig? Jag som är så liten och ömtålig.” *blink blink*

* K.R.I.S = Kattens Rätt I Samhället.

Istid

Allting är husses fel. Han tittade på en film som handlade om en mammut, en tiger och så var det visst nån ekorre med också. Filmen handlade om istid och jag vet inte vad. Vad tror ni händer? Jo, hela området har drabbats av istiden. Rackarns husse! *hotar med tassen*

“Det där trädet tänker jag då inte klättra upp i.” *ryser*

Termometerprylen berättade för husse att det var –17 grader. Under rådande omständigheter så kan jag meddela att det finns inte en chans på den här sidan av Jamlunda, att undertecknad katt går ut.

“Till och med träden och buskarna har ju fråstskador. Aldrig att jag går ut nu husse. Aldrig!” *stampar med tassen*

Fast vi kan ju inte låta omgivningen förfalla. Seså husse, stick ut och ta lite bilder som du kan visa för mig. Då slipper jag frysa tassar och svans av mig där ute. Sluta protestera nu, ut med dig. *knuffar med tassen*

“Suckjam. Inte en buske har klarat sig undan det otäckt vita.”

 

 

Stannar hemma

Jag vägrar fortfarande att sticka nosen utanför dörren. Det blir ju liksom bara kallare och kallare ute. Husse skulle handla lite i affären. Typiskt nog hade hans bil blivit förkyld och hade ingen ork kvar. Så husse fick fotvandra till affären i kylan. När han äntligen kommit hem, så hade han glömt två viktiga saker; kattgodis och diskborste.

“Han hade ju i alla fall tur med vädret. hehe”

Jag gråter i tysthet

Tassade en snabb sväng bakom husknuten för att kolla in vädret lite. Husse lovade att det skulle ha slutat blåsa. Jomentjenaredu! *fräser* När vi kom ut så var det halv storm och den blåste rakt upp inunder svansen! *fräser och slår med tassen*

“Kallt kallare stormdrabbad frysbox!!” *hutter, burr, hutter, darr, frys skak*

På väg in så stannade husse till och pysslade med en av sina stinkpinnar. Under tiden så stod jag och tryckte mig mot husporten. Då slog det mig vilken enorm tur jag har som har en husse och ett varmt hem.

Visst, vi bråkar lite ibland, speciellt på mornarna. Men jag skulle inte byta bort honom mot allt kattgodis i världen. Varken husse eller Snuffe. Möjligen hyra ut dom någon vecka till någon husselös kisse.

Nu när det är så här jättekallt, så funderade vi på att bygga ett skydd åt kissarna. Men vi har varken verktyg, materiell eller någonstans att arbeta. Värst av allt är att husse tror inte man får ställa skydd i området heller. Han ska fråga hyresvärden vid tillfälle.

Länkar till wikki’s exempel om skydd för katten:
Länk 1
Länk 2

Stackars kattkompisar som fryser. *gråter*

Kallt

Ryck mig i morrhåren vad det verkar kallt ute. Det går rykten om att det är –8 grader och halv storm. Visserligen såg jag igenom fönstret att det stormade. All snö som låg på buskarna försvann i ett stort snömoln. Poff!

Jag beslutade mig därför för att stanna inne och strunta i morgonpromenaden.

“Det tar på krafterna att blogga. Bäst att vila lite.”

Dessutom måste jag agera stödkatt åt husse. Han fyller nämligen lite medelålders och har därför drabbats av en 35-års kris… Igen! Det är andra gången nämligen och nu jämrar han sig ännu mer än sist. Jag börjar undra om det är medelålderskrisen eller frostskador i skallen som som påverkar mest. *jämmer*

Hänger kvar

Min morgonpromenad gick lite segare än vanligt. Först kollade jag tempermometern, som sa –6 grader. Trots detta försökte husse jaga ut mig på promenad. Självklart vägrade jag först. Men när husse tagit av sig utekläderna, då kände jag för en promenad. Detta uppskattades lagom mycket av husse som började fnysa åt mig.

När vi precis kommit ut, så invaderas vår trappuppgång av människor med otäcka städisvagnar. Detta innebar ett stort problem för undertecknad katt, som faktiskt frös ordentligt om tassarna. Jag var så rädd att jag glömde hur kallt det var och gömde mig under en buske.

“Hutter, burr… K-k-kallt… Atcho! (snörvel)”

Flera gånger försökte jag ta mig in, men vände vid den otäcka vagnen. Till slut tyckte husse så synd om mig, att han lyfte upp mig i famnen och bar mig förbi den otäckingen. Så fort vi kommit innanför porten så hoppade jag ner och började putsa pälsen, som om ingenting hänt. Det fanns nämligen städisar i huset och dom skulle då minsann inte få tro att jag var en feg kisse.

För ett par dagar sedan, så var jag och kollade mina buskar om bor bakom det otäcka garaget. Till min förfäran upptäcker jag att en gammal bekant fortfarande hänger där omkring. Nu får någon ta och göra något, och det blir inte jag!

“Du husse, den börjar se lite ledsen ut den där strumpan.” *örk*

Fortfarande k-k-kallt

Säkerhetskatt Sippo rapporterar: KALLT! Dessutom var det någon som släckte den där stora gula lampan i himlen. Det var synd, för att när den kom fram så kände man sig lite gladare.

Husse kom hem från ett ärende inne i stan. Givetvis ville jag ut på en promenad på direkten när han kom in. Snäll som husse är, så plockade han fram kopplet och började klä på mig. Då jag märkte att husse verkade lite hängig, så tänkte jag hjälpa till med kopplet. Resultatet blev att jag fick det på mig upp och ner och sedan bak och fram. Då gav jag upp försöken.

Väl ute, så märkte jag att det var ännu kallare än på morgonen och så var det becksvart ute. Självklart passade husse på att ta en bild, så allt mörkerseende försvann och jag irrade runt på gräsmattan en bra stund för att hitta det igen.

“YARGH! Mina ögon, jag är blind! Tack ska du ha husse.” *mutter*

Kallt

Var ute på en snabb morgonpromenad. Kan rapportera att det var förjamat kallt och så var det sån där fråst överallt. *hutter* Nu tänker jag gräva ner mig i husse säng och stanna där.

“K-k-kallt husse. Jag f-f-fryser.”

Kallt

Vem stängde av den lilla värme som fanns?! *slår med tassen* Klockan vad morgon och det var dags för vår morgonpromenad, då husse tyckte det såg lite kallt ut ute. Typiskt nog så hängde husses varmare byxor på tork uppe på toalettdörren och där gör dom ju ingen nytta. Trots detta så gör husse sig klar för undertecknad katts promenad. Iförd i tunna sommarbyxor, går han ut genom porten med mig snabbt tassandes efter. Jag hann inte många steg innan husse började huttra och fnysa. Dessutom var det glashalt på backen. Det höll på att bli favorit i repris.

“Notera ishinnan på vattenpölen. Det betyder att det är halt husse.”

Vis av erfarenheter från förra året, intog jag snabbt en strategisk plats högre upp. Platsen var dessutom belagd bredvid ett par buskar och alla vet att om det bara finns en enda buske i närheten, så kan man ge sig katten på att husse kommer ramla just i dom. Det är någon underlig lag, säger han. “Mörfys Lag” muttrar han nu. Jag kan ju inte annat än att hålla med.

“Kan du vänta lite med att ramla husse, så jag hinner undan?”

Det blev en liten promenad på eftermiddagen också. Det var inte lika kallt, men nu var det tjock dimma överallt. Då han upptäckte hur bra mina morrhår fungerade, så skickade han mig först för att kolla att det inte stod något i vägen. *fnys* Skicka fram sin stackars katt så där… *fnys igen*

“Jag kan rappoportera att det schtår ett par buschkar härrrr.”

Uppdaterat: SNÖ!

Alarm! Samtliga katter till drabbningsplatserna! Högsta svansberedskap är utfärdat. Det kommer otäckt vitt!

Husse var på väg till något som heter “macken” för att handla eller om han bara skulle låna något. Min ofelbara nosradar sa mig att något var på väg att hända. Det gjorde det.

När husse kom hem så hade han otäckt vitt på sig och såg allmänt frusen ut. Självklart tyckte jag då att det var ett lämpligt tillfälle att jama till sig en kvällsrunda. Jag menar, nu har man ju sovit hela dan och är pigg. Dessutom var det snällare mot husse att jaga ut honom igen, innan han fick tillbaka känseln i fingrarna. Är jag inte en snäll kisse?

“Husses biltak nu på kvällen.” *hutter*

 

Men så vill jag jama allvar också.

• Tänk på oss katter nu när det är kallt. Det är inte kul att vara utelåst, bortglömd eller vilse. Det är kallt och det kommer bli kallare.
• En uppmaning till er som trampar runt på såna där tvåhjulingar som inte låter. KÖP LYSE FÖR &#!%&$€ Jag höll nästan på att springa rakt in i en som jag inte såg. Om jag har en blinkis, då kan mjaousan i mig ni också ha det! *arg*

Händelselöst

Det har inte hänt något speciellt i dag. Jag var ute på en morgonpromenad, men det stormade och var jättekallt. Dessutom så fick husse ett samtal, så han fick byta telefonhand hela tiden för han tappade känseln i den.

Dessutom så började det komma otäckt vitt. Det var väldigt lite, men det fick husse att nästan hoppa ur skorna och vråla “det snöar!” Som om inte undertecknad katt redan hade märkt det. *hmpf*

Efter en liten stund fick jag nog och den pälsrufsande blåsten och gick in igen. Sedan dess har jag legat och slappat i sängen och jagat svansen av Snuffe.

Nu måste jag nog göra en ansträngning och gäspa lite.
Tassen!

*hutter*

Nu börjar det bli kallt på riktigt här. Jag kände mig inte så där riktigt sugen på att gå ut, men husse tjatade och tjatade, så till slut gick jag med på en kortis. Precis när husse satt på mig kopplet så tittar han ut på sin termometer och huttrade. Plötsligt har han två par byxor en tjock tröja och sin tjocka vinterjacka. Nu började jag bli orolig här, hur kallt kunde det vara där ute?!

Direkt vi kom utanför dörren så frös mina morrhår till is och mina näshår stack på semester och skulle återkomma till sommaren. Den enda som verkade ta det med ro var husse och självklart kunde jag inte vara sämre. Det var bara att bita ihop och gå vidare.

“Nu är det till och med sån där fråst i gräset.” *hutter*

För att få upp värmen så började jag springa runt litegrand och gjorde ett par rejäla kattrusningar upp i träden. Efter en liten stund så började husse svettas och det började ryka om honom. Jag blev lite orolig och bestämde mig för att sakta ner lite. Jag hade verkligen ingen lust att släpa en medvetslös husse på gatorna.

Vi ställde oss en stund i solen och bara njöt. Jag njöt i alla fall, husse började frysa efter en liten stund. Jama om att ha beslutsångest. Vi bestämde oss för att ta en sista sväng runt tvättstugan för att kolla att allt var bra.

“En kort sväng runt tvättstugan husse, sen går vi in igen. Okej?”

Då kom det slutgiltiga beviset på att det börjar bli vinter. Husse såg inte var han satte sina stinkpråmar nånstans utan lyckades trampa rakt på en isfläck och gjorde återigen ett galant dansnummer med tillhörande krigstjut. Jag borde kanske träna på att släpa honom runt området i alla fall.

Husse smet

Jama om fräckt alltså! Här går man runt i lugn och ro på morgonen och väntar på att husse ska bli klar för en promenad. Jag tänkte att jag skulle låta honom få ta en extra kopp kaffe innan, för att det verkade lite kallt ute.

Döm om min förvåning då husse plötsligt klär på sig utan att ropa på mig. Självklart var det ju bara ett misstag, tänkte jag. Men så säger han “hej då, vi syns senare” och så försvann han ut. Jag blev alldeles ensam kvar! Okej, Snuffe var hemma men han sover ju bara.

Inte mycket till vaktkatt det här. Han sover ju hela tiden.

Det tog säkert en hel timme innan han var hemma igen. Då såg han alldels stukad och frusen ut, men det spelade ingen roll. Jag krävde en ursäkt och en promenad! Efter lite tjafs så gick husse med på att gå ut en sväng. Tyvärr så hade husse rätt i att det var halv storm och kyla.

“Hm, det var inte mycket till löv på den här busken. Du ser ju för sorglig ut. Sålt löven och tappat pengarna eller?”

“Men du har minsann kvar dina färger. Duktig buske.”

Efter en liten sväng så beslutade jag mig för att inte riskera min dyrbara nos i denna kyla. Det blev en snabbversion av buskologi och sedan springmarsch hem.

Krama ett träd

Jag tänkte starta upp min trädkramar kampanj igen. Det var ju ett tag sedan man kramade ett par träd och det är ju lite synd. Träden behöver också kärlek för att kunna sprida glädje till oss katter.

*kramar desperat om trädet* “Så, är du glad nu?”

Äsch, egentligen har det bara inte hänt så mycket i dag. Jag var ute en sväng och kände på luften, men efter att ha sett pingviner med resväskor där det stod “Hawaii” så beslutade jag mig för att gå in.

“Titta husse! Pingviner! Vadå grannkatt?! Pingviner säger jag ju!”

Det kalla kommer hitåt med stormsteg. Bokstavligen jamat!

Händelselös dag

Det har faktiskt inte hänt någonting alls i dag. Var ute en kort sväng på morgonen med husse, men det var så förjamat kallt ute att jag fick frost i nosen. *hutter*

Trots den fina solen så  var det hutter-kallt ute.

Det mest spännande jag har gjort på hela dagen, är att kontrollera så husse gjorde allt rätt när han stoppade kläder i den där tvättmaskinen. Så hade jag tänkt att vakta den också, för husse säger att det bor en strumptjuv i maskinen. Men jag har då aldrig sett någon. Det gjorde jag inte nu heller, men det kan bero på att jag gick och la mig i sängen och sov. *hehe*

Tassen!

Förresten, har ni sett vad Wikki har gjort? Jag är SÅ stolt!
Tack snälla söta röra. *nosbuff*