fredag 31 oktober 2008

Vilken morgon

Morgonen började med att husse trampade på sin jacka som legat i min vattenskål hela natten. Han svor och ylade så att Snuffe som låg och snarkade, flög upp och sprang och gömde sig.

Sen tillbringade husse en stund med att torka upp allt vatten som runnit ut på golvet. Att min vattenskål var tömd, det struntade han blankt i. Efter att husse rivit bort mattor, jackor och lite sladdar, så hade han lyckats torka upp allting och man kunde åter gå där utan att blöta ner tassarna.

Husses jacka var däremot dyngsur och plånboken som han hade i den hade en egen liten badplats i fickan. Lite ledsen blev jag när jag såg att fotot som husse alltid har med sig på Katten Elvis och mig när vi var små, hade blivit lite förstört. Husse tycker väldigt mycket om det fotot.

Det värsta med det hela var att husse inte hade någon extrajacka att ta på sig. Så någon promenad blev det inte, trots att jag protesterade och hade mig hela dagen lång. Jag tyckte faktiskt han kunde ta och offra sig lite och gå utan jacka. Det gör ju faktiskt jag.

torsdag 30 oktober 2008

Snuffe klantkatt

Jo, det var en tvåbening här i dag och undersökte fuktskadorna i husses köksgolv igen. Han måste visst göra det med jämna mellanrum för att se om det blivit bättre sen sist. Jag hoppas det aldrig blir bättre, jag gillar nämligen varmluftsfläkten som vi har ståendes i köket.

Den här gången passade jag på att hälsa lite artigt. I början gick det bra och jag blev lite kliad på magen. Men så började han plocka med sina manicker och då kunde jag bara inte låta blir att tugga lite på på sladdarna som hängde och slängde. Det uppskattades inte alls.

Sen försökte jag krypa ner i hans väska, det fick jag inte heller. Då gav jag upp försöken att starta en intelligent dialog med dom.

När allt var klart så tejpade han fast plasten på köksgolvet igen. Snuffe har nämligen insett att man kan riva upp plasten och krypa under den. Det är så varmt och skönt under skåpen.

Vad Snuffe inte tänkte på var att han kanske borde smitit ut innan plasten tejpades fast igen. Husse sprang runt som en yr höna och ropade efter Snuffe. Men det var först när hantverkaren gått som Snuffe vågade sticka upp skallen genom plasten igen. Den fick vara hel i cirka 49 sekunder.

Räknar med att bli ensam katt i hemmet lagom till Måndag.

Massa vitt ute

När jag var ute tidigare i dag med husse, så tyckte jag att det var ovanligt kallt om tassarna. Efter en snabb diagnos av problemet, så upptäckte jag att det var på grund av vattenpölen jag stod i. Att det desutom ramlade ner massa vitt på mig, gjorde ju inte saken bättre.

Ännu senare på kvällen så tittade husse ut genom fönstret. Innan jag han säga ett jam, så hade han plockat på sig blixtlåda, skor och jacka och stormat ut genom dörren. Jag beslutade mig för att stanna kvar på den varma tvättmaskinen tills han kom in igen, vilket han gjorde efter ett par ögonblick. Det visade sig att det bara vräkte ner massor med vitt ute. Husse blixtrade lite med lådan, sedan smet han in i värmen igen. Han är banne mig inte klok.


Efter diverse jam och gnäll så gick husse med på att gå in igen. Det här var nog den snabbaste promenaden hitils. Tror det tog längre tid för husse att göra sig i ordning, än vi stannade ute.

onsdag 29 oktober 2008

Jag är anmäld

Hjälp hjälp, husse har anmält mig! Han läste i tidningen om något som hette Lussekatt, och så började han titta så där underligt på mig, som han alltid gör när han får en tokig idé.

Jag hann inte ens flytta svansen innan man blivit blixtrad i ansiktet av blixtlådan. Samtidigt som jag försökte få tillbaka synen så börjar husse skriva ner den där anmälan.

Det var först när jag läst igenom anmälan som jag förstod vad det handlade om. Han tycker jag borde bli Östergötlands Lussekatt. Tänka sig att jag skulle passa som Lussekatt. Vad är det förresten? Står man och gör sig lustig, eller?

Efter att ha tillbringat 45 minuter med att fila på bilderna han precis tagit, så ger han upp. Till slut så blev det en bild som togs i början av året. Det blev en rätt bra bild om jag får jama det själv.

Återkommer med detaljer…

tisdag 28 oktober 2008

Halv storm

Fy katten vad det börjar bli kallt och blåsigt ute. Man kan ju knappt sticka ut nosen utan att förlora morrhåren. Men trots detta stack husse och jag ut på en snabbpromenad i området.
Det var när jag kontrollerade en grannport som jag gjorde en otäck upptäckt. Det stod en storvuxen och muskelös katt och stirrade på mig. Jag blev alldeles skakis i tassarna och svansen burrade jag upp så den blev som en stor dammvippa. Det var först vid närmare undersökning som den pinsamma sanningen uppenbarade sig. Jag glodde på min egen spegelbild… Inte undra på att jag blev rädd, så stor och stark som jag är.


Katten snuffe håller fortfarande på att toka sig här hemma. I morse så fick husse nästan hjärtfel då han hörde en duns i köket. När han springer ut för att titta, så ser han Snuffe på köksfläkten! Den köksfläkten som jag har blivit bortjagad från med dunder och brak. Men vad gör husse då? Jo, han hämtar blixtlådan och fotar det lilla kräket. Men mig skäller han på bara. Jag är diskriminerad!

Mjurr. Ja' e liten å söt. 





måndag 27 oktober 2008

Lite kyligt ute…

Men trots kylan så fullföljde jag mina uppgifter som lokal säkerhetskatt. “Med stort ansvar följer stora uppgifter” var det någon som sa en gång. Tror jag i alla fall.

Blev faktiskt två promenader i dag. En på morgonen, då husse gick omkring och huttrade och svor över sina blöta skor. Han ska väl inte klaga som har skor. Värre för mig som blir alldeles blöt om tassarna. Fast efter lite magkliande så glömde jag bort det blöta och kastade mig på rygg och rullade runt ett par varv. Passade även på att undersöka ett träd som såg lite visset ut. Men efter närmare undersökning så hade det bara nyst och tappat löven.

fredag 24 oktober 2008

Ouppfostrade skrälle

Jag är fräsande ilsken i dag. När husse och jag var och vandrade runt husknuten, så såg jag något misstänkt. Det visade sig vara samma kattskrälle som här om kvällen.
Givetvis blev jag arg och sa till på skarpen, att det där är mitt träd som han klöser på. Men han vägrade lyssna och började fräsa åt mig istället. Det blev lite jamväxling mellan oss, men husse förhindrade slagsmål genom att kasta bär. Jag tror han siktade på den andra katten, men det var jag som fick dom i skallen.
Efter omkring tjugo minuters vankande av och ann i blåsten, så fick jag nog och vi gick in igen. Dumma höstväder.

torsdag 23 oktober 2008

Ge katten i det där

Känner faktiskt igen mig lite. Husse har försökt få mig att gå bort från stolen eller sängen. Men ligger man bra, så gör man.

Bortjagad…

I dag tycker jag lite synd om mig själv. Jag var ute på promenad med husse och kollade omgivningen lite. Det var på vägen hem igen som jag fick en underlig känsla i morrhåren. Jag bestämde mig för att kolla staketet en bit bort. Mycket riktigt, där låg det en annan katt och glodde på mig.

Jag blev jättesur och fräste att han skulle packa svansen och dra. Det blev ett himla jamande och fräsande på oss, men han vägrade prompt att gå hem. Till slut så fick husse nog och drog bort mig från den lilla råttan.

Jag kände mig faktiskt lite stött. Vi var ju liksom på min mark. Det var mitt staket. Så blir man bortjagad av en liten slyngel. Jag känner nästan för att gråta lite. Dumma husse, han borde ju stötta mig ju.

onsdag 22 oktober 2008

Kvällspatrull

Ett stort jamande till läkarkåren som sa att det var nyttigt för husse att följa med mig på promenader. Det bevisar bara något som jag vetat länge, vi katter är smartare än tvåbeningar.
Husse var lite slokörad efter att varit hos doktorn, men det kan han gott vara. Han slipper ju i alla fall sitta i en trång transportbur.

Jag hade nästan gett upp kampen att få ut husse på kvällen, men gnällig dörr får olja och jamande katt får promenad. Sanna mina jam säger jag bara.
Lite otäckt är det förstås på kvällen. Mest för att skuggorna ser så mycket större ut. Jag skrämde slag på mig själv ett par gånger av min egen skugga. Den var så stor och manlig. Det andra som är farligt är husse. Han ser ju inte ett skvatt i mörkret och klampar mig nästan på svansen hela tiden.

En ny kattlåda till mig kanske? Nähä nä.

måndag 20 oktober 2008

Husse gör bort sig

Det är väl förvisso inget nytt, men i dag slog han nog rekord. Husse hade precis kommit hem på kvällen och jag jamade högt och bestämt att vi skulle ta en promenad innan han fick sätta sig. På med selen och så bar det i väg.

Nu hade jag ju varit instängd hela dagen, så jag fick kattans brått ut och visste inte riktigt åt vilket håll jag skulle. Husse börjar vingla över hela vägen för att gå på samma sida. Plötsligt så får vi möte av två tjejer. Jag ville då springa höger och husse vänster, då sprang jag över till husses sida. Problemet var bara att han var på väg över till min sida igen. Resultatet blev att han snavade över kopplet och sprang rakt in i en lyktstolpe.

Husse gör alltid ett första intryck som man kommer ihåg… Grattis ännu en gång husse.

Vilken helg

Husse började Fredagen med att trampa i en hög som hamnat lite utanför kattlådan. Sedan tillbringade han en stund åt att jaga skyldiga. Själv vägrar jag anse mig skyldig, mest för att jag inte minns något av det hela. Kan katter gå i sömnen? Hmm…

Lördagen blev inte så mycket bättre för stackars husse. Han vaknade av att det lät lite i hallen. När han kom ut dit så låg det jord och kattgräs i hela hallen. Återigen ville han få oss att vittna mot varandra. Men vi sa inte ett jam. Vi är minsann inga tjallare vi inte.

Vi var ute flera gånger i helgen och traskade runt i området. I Lördags så blev det lite otäckt, då vi trampade rakt in i en annan katts område. Han blev inte så vidare glad över besöket. Jag reste ragg och hotade skrället med en rejäl omgång om han inte höll tyst. Men så började husse dra i mig och jag fick finna mig i att bli bortsläpad igen. Alla andra katter måste tro jag är en fegis och pekar tass åt mig.

lördag 18 oktober 2008

Lite kallt ute


Släpade ut husse på promenad på morgonen. Det var lite kallt och blåsigt. Husse klagade på att det var kallt om fötter och öron. Själv så tyckte jag det var rätt skönt att få sträcka på tassar och svans.
Det roliga med blåsten är att husse ser ut som en ledsen sköldpadda när han drar ner skallen i jackan. Sen hör man där inne *hutter, burr, frys, skak* och diverse uttryck. Jag är allt lycklig som har bra päls.


Lite sol kom det i alla fall


fredag 17 oktober 2008

Kollar in bilen bara


Gick ut och vädrade husse lite på förmiddagen. När vi ändå var ute, så passade jag på att inspektera husses bil. Det händer ju så mycket olyckor överallt, att jag tyckte det var mitt ansvar som katt att kontrollera bilen.

Efter bilbesiktningen så tog jag en liten promenad bakom huset också. Jag såg nämligen en otäck jycke gå åt det hållet. Bäst att kolla så han inte snor mina buskar eller husknutar. Det verkade inte vara någon större fara, så jag la mig lite på gräsmattan och slappade.
Hm, luft i däcken finns det också.

torsdag 16 oktober 2008

Förvirrad morgon

Det började med att husse steg upp innan mig på morgonen. Bara det räcker för att göra en stackars katt förvirrad. Efter den vanliga morgonritualen så verkade husse bli lite rastlös. Plötsligt plockade han fram kopplet och frågade om vi skulle gå ut.
Lite misstänksam blev man ju eftersom det var så tidigt på morgonen. Var lite orolig att husse pratade i nattmössan. Jag beslutade mig för att följa med ut, så han inte skulle gå vilse eller nåt.
Då vi står utanför dörren så gör husse den fantastiska upptäckten att det regnar. Det hade jag faktiskt kunnat tala om innan vi gick ut. Var lite betänksam över att bli blöt om tassarna, men eftersom husse bara klampade rakt ut så följde jag med.
Hm, vem är det som kommer?

Rätt fin bild tycker jag.




Jag står som bäst och tuggar på en kvist då jag hör ett välbekant “Hej Sippo” på andra sidan busken. Det var husses bekanta som kom på besök. Meningen var att hon skulle ge skjuts åt husse, men det behövdes visst inte längre. Vi gick en promenad alla tre och snackade om väder och vind.
Plötsligt ser jag något som rör sig på marken. En daggmask! Jag blev så väldans nyfiken så jag gick fram och petade på honom. Det var efter ett par rejäla slag med tassen som han reagerade. Då det inte var något större drag på masken så tänkte jag äta upp den. Men precis när jag ska ta ett smakprov så rycker husse i kopplet och säger “uuuäääck”. Det blev inget mellanmål. Men det gjorde ingenting för att det var en väldigt sympatisk mask. Masken Börje.
På kvällen jamade jag till mig en extrapromenad, men efter 20 minuter så började det bli lite väl blött och kallt om tassarna, så jag begärde omedelbart hemgång. Strax innan vi gick in så tog husse ett snabbt foto med blixtlådan.

onsdag 15 oktober 2008

Till Gustav, min kattkompis på nätet.

Jag tycker så synd om Gustav. Han har haltat och därför fått husarrest. Jag tycker detta är totalt pälsresande och jag sätter med största glädje en tass på det papper som krävs för att släppa honom fri igen.
Nåväl, han jamade något förut om att han också ville ha lite plast på golvet. Så här skickar jag en bild på plasten, det kanske också funkar. I annat fall får han väl sätta upp fotot på väggen och låtsas lite.

En rulle plast till Gustav.

Snabbkontroll av omgivningen

Husse var ovanligt villig att gå ut med mig i dag. Blev lite nervös och började ana hundar i buskagen. Men det slog mig sen att husse var halvt hysterisk i går. Han hittade nämligen en böld som satt där fästingen att pussat mig för ett par dagar sedan.
Då det var sent på kvällen så gick det inte att ringa till dom där otäcka veterinärerna heller. Jag kunde ju självklart talat om för husse att det inte var någon fara. Men han verkade inte vara direkt mottaglig för min information.
Husse sov väldigt dåligt i natt och mumlade något om u-båtar. Jag fattade noll, men har lärt mig att inte bry mig så mycket om husses natt-svammel.
Vi tog en promenad runt i området och kontrollerade buskar och brunnar. Det är ju snart vinter och då kan vi ju inte ha brunnar som folk trillar igenom. Det blir liksom inget bra alls.

Tjohoo! Någon hemma eller

Hur var det här då? Inga nyheter alls?
Efter en snabbkoll av buskage och brunnar, så ansåg jag mitt jobb vara klart. Jag är ju trots allt bara en katt, jag har faktiskt andra saker att syssla med också. Som att exempelvis sova.

måndag 13 oktober 2008

Kvällspromenad med husse

Mjo, då husse inte tog med mig ut på sin promenad på dagen, så krävde jag att få gå ut på kvällen. Jag jamade helt enkelt tills han gav med sig och tog med mig ut.
Det var rätt friskt i luften, som tvåbeningar brukar säga. Blåste lite i pälsen, men jag har skaffat extrapäls just för denna orsak. Vi började lite smått att gå vårt vanliga stråk.
Tyvärr är ju husse totalt blind i mörkret, och han anser sig ha bra mörkerseende. Kanske kan det ha att göra med den där otäcka blixtlådan som han jämt höll på med. Jag blev ju helt bländad och sen såg jag bara massa konstiga prickar. Fy katten vad taskigt.
Saker och ting ser ju lite annorlunda ut i mörkret. Husse tog en bild där han fotade mig i sommras. Lustigt hur saker och ting förändras i mörkret.

Tagen i somras.

Så här ser det ut nu. Burr!

söndag 12 oktober 2008

Kul i köket.

Nu när det äntligen har lugnat sig här hemma, så vågar man sig ju ut i köket för att kolla lite. Det var som förut, massa plast överallt. Men den här gången hade buskatten Snuffe, rivit bort tejpen i ett hörn och sedan tagit sig in under plasten. Där under sprang han runt och mobbade mig för att jag inte kom igenom det lilla hålet han gjort. Till slut så tröttnade jag på det hela och petade upp hålet lite till, så en riktig katt kunde ta sig igenom. Precis när jag kommit in under plasten, så ser jag bara svanstippen på Snuffe, och den försvinner upp igenom ett annat hål. Han lurade mig! Sedan bråkade han med mig när jag försökte ta mig upp igen.

Sedan så bestämde sig Snuffe för att visa mig hur han gjorde. Det blev mindre lyckat då husse kom på honom mitt i demonstrationen. Det blev lite svårt för Snuffe att försöka förklara varför hans skalle satt fast i plasten.


"Ehm, jo alltså... Err.. *host* uhm.."


onsdag 8 oktober 2008

Stackars mig...

I dag är det verkligen synd om mig. Först kommer den där hantverkaren som körde med vrål-maskinen tidigare i veckan. Den här gången skulle han som tur var, inte borra eller föra annat oväsen. Nä, den här gången skulle han bara ta lite mätningar på det fuktskadade golvet.

Självklart var jag ju tvungen att inspektera det hela. Det var då husse tog tag i mig och gav mig en rejäl kram och puss på nosen. Plötsligt flyger han upp ur stolen och börjar fnysa och säga "usch" och "fy" och massa annat. Jag fattade minsann den piken och skulle precis kräla i väg, då hugger husse tag i mig och börjar undersöka mitt ansikte.
Det visade sig nämligen att jag också hade en såndär otäck fäschting vid ögat. Blääää, säger jag bara. Husse Visste inte riktigt hur han skulle få loss den. Själv tyckte jag att den kunde få sitta kvar, vi hade ju nästan blivit kompisar ju.

Men husse rycker, vrider och drar i både mig och fäschtingen. Jag känner mig lite smått misshandlad, men jag fann mig faktiskt i behandlingen. Husse har nämligen förklarat att dom är farliga! Det tog husse en evighet att lirka loss den lille från ansiktet på mig, sedan spolade han ner den i toaletten tillsammans med olika hot om stryk om han någonsin skulle komma tillbaka. Hejja husse!

Jag var hur nöjd som helst och skulle precis gå och lägga mig. Men då skulle husse ringa till den där otäcka veterinären, och fråga om råd. Under tiden han väntade på att komma fram, så undersökte han mig där otäckingen suttit. När han såg en röd prick där, så blev han nästan hysterisk. Men tydligen var det en väldans sympatisk tjej på andra sidan telefonen, som förklarade att det inte behövde vara någon fara. Tvätta såret och kolla att det inte blir värre, sa hon. Jag tycker det var ett utmärkt förslag.

Nästa gång ringer jag, husse.


tisdag 7 oktober 2008

Mumsigt gräs

kattgräs 002 Husse har jobbat i över en vecka med att odla kattgräs. Han började med att följa instruktionerna som sa att dom skulle förvaras mörkt. När det inte funkade så kastade han instruktionerna och satte formerna i köket. Plötsligt så ploppade det upp jättemycket gräs. Jag råkade nämligen se det i går när jag nosade runt i mitt misshandlade kök. Jag blev jätteglad, för kattgräs är verkligen mums ska jag säga.

Tyvärr så tyckte husse att det skulle få växa ett pkattgräs 001ar dagar till, så vi inte sliter upp gräset tillsammans med all jord. Vi testade det en gång och la resterna i husses säng. Det uppskattades inte alls. Nu väntar vi med spänning på att det ska växa klart så vi kan få mumsa i oss allting. mmm... godis.

måndag 6 oktober 2008

Mitt kök, mitt arma kök

Nu vill inte jag vara med längre. Inte nog med att husse flyttar runt allting så man knappt hittar matskålen, men nu har han även plastat in hela köket så att vi katter inte har någonstans att vara längre. Jag tycker det är jättetaskigt. Vi hade jättekul under skåpen, man hittade så mycket gömt och glömt.

Underliga markeringar Husse hade skrämt iväg den första hantverkaren, så på eftermiddagen så kom det en annan och jobbade i köket. Först så går han runt och markerar på köksgolvet. Det gillade jag inte. Det är faktiskt mitt golv.

Men sen kom det riktigt otäcka. Jag höll på att tappa morrhåren av rädsla när han satte igång med att borra. Borra, i mitt kök?! Dom är inte riktigt kloka nån av dom. *fnys*

Som om inte det var nog, så plastades hela golvet in. Snacka om snurrigt. Det regnar ju inte innomhus heller. Vad värre är, nu kan jag ju inte komma in under skåpen längre. *snyft*

Otäck vrålmaskin
"Vrålmaskinen var lite läskig."

Resultatet

"Misshandel av köksgolv?"

golvet i köket 005 underlig köksfläkt
"Så här såg det ut efteråt.""En ny köksfläkt åt husse?"

Köket under demolering

catwalkNu är jag inte ens säker i mitt eget hem längre. Hantverkaren slet upp resten av köksgolvet med dunder och brak. Det var ett jämrans hamrande och bankande hela morgonen. Man riskerar ju sömnrubbningar och annat konstigt. Men efter ett par timmar så var det klart sa han. Är inte säker på att jag håller med.
"Jaha, så det här är är en catwalk."

Sippo under köksskåpet
"Bäst att kolla under skåpet också."

catwalk 2catwalk 3
"Jaha, verkar vara okej.""Vänta, vad är det där svarta?"

fredag 3 oktober 2008

Hjälp, vad händer? del 2

Hantverkaren började skära i husses köksgolv. Jag blev jättepaff.golvet i köket 004 När jag börjar vässa klorna nånstans, då blir det ett himla liv. *fnys*

Sen tog han bort hela golvet, och under så låg det jättemycket sand! Det var världens största kattlåda åt oss.

Tyvärr fick vi aldrig chansen att testa den, för plötsligt började hantverkaren att hamra och banka så det bara sjöng i huset. Då sprang jag och la mig i säkerhet under sängen. Där fick vi ligga hela förmiddagen medans det bankades och väsnades från köket. Maten hade husse ställt i hallen tillsammans med vattnet, men varken jag eller Snuffe var så speciellt sugna på att sticka nosen utanför sängen.

golvet i köket 005Det var först runt lunch som det lugnade sig så pass mycket att man vågade sticka ut nosen i köket och kolla. Allt såg jättekonstigt ut, jag kände inte alls igen mig där. Vad hände med golvet, och vem snodde all den fina sand som låg där? Jag råkade höra att hantverkaren skulle komma tillbaka efter helgen. Jag antar att det är hans katt som ger utegångsförbud över helgen.

Hjälp, vad händer? del 1

Vaknade av att husse tassade runt som en rastlös ödla klockan tidigt i morse. Tidigt är innan jag själv gått upp. Jag höll ett misstänkamt öga på honom och spetsade öronen. Det var först när han började flytta kattransporten som det slog mig, vi måste kanske åka bort i dag. Jag kastade mig ner från ställningen och sprang ut i hallen för att jama allvar med husse. Vi vill nämligen inte åka bort i den där.

Efter ett par timmar så ringde den där otäcka ringklockan på dörren. Snuffe och jag sprang och gömde oss under sängen, det kunde ju vara en otäck människa som skulle kattnappa oss.

Men det visade sig att det var en rätt snäll människa. En kattmänniska till och med. Han hade två katter hemma som han var anställd hos. Men i dag skulle han jobba för husse.

Det är nämligen som så, att husse har en liten fuktskada i köket. Men jag förstår inte hur lite fukt kan skada så mycket. Först var jag tvungen att tänka efter om inte Snuffe kanske var skyldig, men så var ju inte fallet, och själv är jag alltid oskyldig. Då återstod ju bara husse. Jag gav honom ett kattöga från golvet och bestämde mig för att kontrollera saken vid senare tillfälle.

Forsättning följer...

golvet i köket 002
"Det blir nog ingen mat i dag"

torsdag 2 oktober 2008

Men vad är detta?!

vägkonHusse och jag gick på vår vanliga promenad. Jag sprang lite i förväg för att kolla bakom husknuten, då jag såg den här otäcka saken. Jag blev så rädd att jag nästan tappade pälsen. Tror jag fick ett par gråa morrhår. Husse försökte lura i mig att den var ofarlig, men jag litade inte riktigt på nån av dom. Till slut så knuffade husse mig förbi den otäcka saken. Då visade sig att den inte alls ville äta upp mig, den stod bara där och såg dum ut.

Om den står kvar i morgon ska jag undersöka saken lite närmare. Men just nu måste jag ta igen mig efter dagens skräckupplevelse.

Förresten så känner jag lite oro inför morgondagen. Husse har nämligen börjat bete sig lite underligt... underligare än vanligt. Jag fruktar att vi kanske ska åka någonstans. Jag tar mig i akt.

onsdag 1 oktober 2008

Ytterligare en blöt dag

Tillbringat mesta av dan med att sova lite. Kröp in i transportlådan och somnade. Där sov jag som en stock till framåt eftermiddagen då jag kände mig lite rastlös.

Jag meddelade husse att det kanske var dags för en promenad, men då påpekade han att det faktiskt regnade ute. Jag tittar snabbt ut genom fönstret, och ser bara att det är blött på marken. Jag anklagar husse för att vara en liten luris och tjatar i 20 minuter om att få gå ut.

Till slut ger han med sig och börjar byta om till rejäla utekläder. Bland annat dammade han av vinterjackan, men några höstskor hittade han inte, det fick räcka med sommarpjucken. Själv har jag fullt anpasningsbara trampdynor med inbyggd termometer. Väldans finurligt.

Blöt Sippo Efter att husse bökat och stökat ett tag, så kommer vi äntligen ut. Då minsann kommer det ner sånt där äckligt blött. Jag försökte vända på tassen och gå in igen, men husse vägrade och tvingade mig ut på gräsmattan som var totalblöt. Jag tyckte inte om det alls. Uäääh!

Jag tassade runt en stund och gjorde en snabbkoll av Sippo under buskeområdet, men sedan fick det faktiskt vara nog. Jag satte tassen i vattenpölen och krävde, att vi skulle gå in. Det var nog en av dom kortare promenaderna vi gjort. Fast då har jag ju lite till godo för nästa gång vi går ut.

"Allt väl här under busken? Bra bra..."