Men suck då

Inte nånstans får man vara ifred längre. Tindra är på mig hela tiden och bökar. Hur ska en stackars katt då kunna ta en tupplur?

Jam också. Jag reste mig bara för att rätta till handduken och då kom Tindra.

Tindra: *nosar ivrigt* Kurr! Kurr!
Sippo: Jaham ja, då kan jag väl glömma att få sova vidare?

Tindra: Jam så mysigt! Kurrkurrkurrkurr.
Sippo: Nä nu ger jag jamarns i det här och lägger mig i klätterträdet istället.

Tillsammans igen

Det här börjar bli en allt vanligare syn hemma hos oss. Lilla Viska har äntligen lyckats linda Tindra runt tassen *BOINK* Aj! Jam menar: "Tindra har funderat lite och har nu beslutat sig, efter moget övervägande, att hon kan acceptera Viska till viss del om hon håller sig på avstånd. Hon kan även tänka sig att leka med vid vissa tillfällen, helst mellan vilostunderna."
*gnuggar huvudet med tassen* Jamarns, min arma skalle...

Lugn och harmoni

Tar igen mig

Det tar liksom på krafterna att hålla koll på lilla Viska. Igår pep hon förtvivlat ute i hallen för att husse närmade sig. Jag hann knappt ut från toa för att kolla vad som hände, förrän hon sprang in under hakan på mig och sökte skydd. Jag har försökt förklara flera gånger att husse är inte farlig.

I morse fick båda tjejerna kattfnatt och sprang sjuttifemton varv runt lägenheten. Husse blev tvungen att hålla i kaffekoppen med båda händerna när de kom farande bakom ryggen på honom. Vi är inte säkra på vad som egentligen hände, men vi tror att Tindra försökte busa lite med Viska och att Viska blev överlycklig=totalt kaos. Jag fick hoppa upp på diskbänken för att inte bli omkullsprungen av dem. Ungdomar alltså... *skakar på morrisarna* Nu förstår jag hur Imma måste känna sig ibland.

Zzzzz.... Zakta ner lite tjejer! Zzzznark.

Lugnt

Ibland är det lugn och ro, exempelvis när det är matdags. Då samsas till och med tjejerna.

Tugga, tugga. Knaper, knaster, tugga.

Sen så vill lilla Tindra visa upp sin gosmage. Ser ni hur hon ber husse om gos, så fotar han istället.

Men gosa med mej dårå!!

Helt otroligt

Jag trodde inte mina ögon och var tvungen att gnugga dem ordentligt. Äntligen verkar de komma överens... Själv ligger jag en bit ovanför och håller ett öga på dem.

Jodå, det är både Tindra och Viska som ligger nära varandra.

Nu äter vi tillsammans också.

Viska viskar - jelp...

Tindra försöker tjeka upp mej! Jam har för tillfället jömt mej där hon aldri' kåmmer att hitta mej.

Viska: Åm ja' jömmer mej bakåm gardinen, så syns ja' inte.
Tindra: Hallåjam! Jag ser din svans din dummer.

Så vill ja' helsa till Södertälje Katthäm åxå.
Ja' vågar nu faktiskt äta tillsammans me' Tindra å Sippo. Hälst ur deras skålar, då vet ja' att maten inte e förjiftad, men då kommer den där otäcka tvåbeningen å tjör bårt mej å pekar på min skål. "Ät din egen mat", ryter han då. (Jag ryter inte alls! /Husse)

Fint väder

Det var så fint väder idag att vi alla var ute och letade efter vårkänslor. Tindra måste gjort helt fel, för hon fick känslan av att klappa till Viska i skallen. *suckar*

Sippo: Spring inte iväg nu.
Viska: Nädå, ja' låvar!

Viska: Hm, undra åm man kan sno lite sol hos Tindra.

Tindra: Vadjam nu då? Försvinn från min solfläck!

Zzzzz....

Många tvåbeningar klagar över att deras katter busar nattetid och inte på dagen. Så brukade jag också göra som ungkatt, men jag lärde mig snabbt att det var betydligt trevligare dagtid, för då slapp man bli svanstrampad av en yrvaken husse. Även Tindra har lärt sig detta. Fast hon brukade inte busa så mycket efter att husse gick och lade sig. Istället brukar hon krypa tätt intill honom och somna. Fast i går var hon så trött att hon inte ens orkade det.

Zzzz... Hm, vad? Äschjam, e de' bara du husse.

Då kan jam lugnt såva vidare igen. Zzzzz....

Stör ej. Säkerhetskatt i viloläge.

Lite kul var det

Det där otäckt vita är allt bra förrädiskt. I går, när Tindra hade varit ute på uteplatsen och luftat pälsen, så hade hon fått lite snö under tassarna. När husse lockade på henne för att gå in, så sprang hon jättefort och det var ingen bra idé med snöiga tassar. Hon fick sladd på bakvagnen och höll på att välta hela diskbänken. Jag höll på att garva morrhåren av mig. *tassarna för magen*
Det är inte helt riskfritt ens på uteplatsen.

Sippo: Gör nu inte samma misstag som i går.
Tindra: Näe, ja' låvar! *aktar tassarna*

Ännu mer gottis

Vi fick presenter igen! Den här gången kom det från Mozart och Vincent. Det låg sex stycken sticks i paketet och husse var snäll nog att ge oss varsin på direkten. Mest för att jag hotade att bita husse i näsan om han inte bjöd på varsin på direkten. I vanlig ordning blev jag instängd i köket med min sticks, bara för att jag inte skulle sno Tindras också. Det är väl inte mitt fel att hon bara sitter och glor på den i en hel evighet. Vem kan då motstå en gottis så länge?

Ett paket till! Oj så spinnande.

Sticks!!!

De' här e MIN sticks. Så de' så! *glufs*

Genomsökning pågår

Jag har ju länge vetat att husse gömmer mat och godis i diverse köksskåp, så igår bestämde jag mig för att ta hjälp av Tindra med att söka igenom sagda kök på jakt efter gottisar. Alla var inte direkt nöjda med arbetsfördelningen. Något kattgodis hittade vi inte heller, bara vanliga torrisar.

*nosar ivrigt* Jepp, här fanns det gottisar.Fast mest för husse.
Hur går det för vice säkerhetskatt Tindra?

Atcho! Vice sekerhetskatt Tindra anmäler att de inte finns ett
skvatt här inne. *snörvel* Ja', jelper ju gärna till, men vaffö fick ja' leta i sopskåpet för?

Fräcka inkräktare

Vad jam är det här egentligen? Nu låg det en katt utanför min tomt och slöade igen. I början bad jag snällt att hon skulle flytta på sig, men ingenting hände. Då blev jag lite barskare i tonen, men inte jam hjälpte det heller. Jag stod där och funderade på vad jag skulle göra, hon var ju trots allt väldigt söt. Kanske skulle man bjuda in henne på ett par dentisar. Plötsligt kom Tindra ut och undrade vad jag sysslade med. När hon fick se den lilla kattfröken som jag tittade på, så blev hon jamartokig och började morra och fräsa. Det blev ett fasligt liv och till slut så smet katten iväg. När jag vände mig om för att tacka Tindra för hjälpen, så gav hon mig en snyting och sedan gick hon in igen, utan att jama ett ord. Jag fattar ingenting.

Ny blogg igen

Man tror nästan inte att det är sant, men husse blev så fräsförbaskad på Wordpress, att han nu bestämt sig för att vi (jag alltså) ska blogga här nu. Tyvärr kan vi inte ta med oss inläggen från gamla bloggen, för att Wordpress är dumma! *stampar ilsket* Så detta blir det första inlägget för denna blogg.

Måste bara berätta att det inte längre är jag som är den mest rymningsbenägna katten här hemma. Tindra försökte nyss hoppa på en fjädervippa som satt utanför tomten, med det lyckade resultatet att hon flög rakt in i gallret med dunder och bång. Om hon hoppat liiiiiite högre, så skulle hon kommit över. Men med tanke på hur rädd hon är utanför hemmet, så var det nog lika bra att hon inte lyckades.

Hur kan man missa att se det här stora gallret??