[caption id="attachment_1098" align="aligncenter" width="350" caption=""Sippo, vad döljer du för mig, i dina mörka ögon. En svag nyans, av bus nånstans. Men ändå min pälskling, så känner jag för dig...""]
[/caption]Jo, det var en väldigt vacker sång. Den lär nog sitta i skallen ett tag. Sedan stoppade jag tassarna i öronen för att slippa höra det skärande skriket som husse påstod var sång. Snart lär vi väl få besök av pälso-vårdsnämnden, eller vad det heter.
Vidare så har husse lyckats med konststycket att mörda en musmatta. Det var verkligen på tiden. Den hade ju trots allt hållit i flera år. Det var en väldigt speciell och dyr musmatta av någon slags keramik. Den var speciellt anpassad för speltokar som min husse.
Så nu sitter han och drar musen över halva skrivbordet istället. Värst av allt var att eftersom musmattan exploderade i tusen kattiljoner bitar, så var vi katter bannlysta från skrivbordet en bra stund innan husse ansåg att han hade fått bort allt. Fördelen med att musmattan försvann, är att det nu finns mer plats över till mig.
[caption id="attachment_1099" align="aligncenter" width="274" caption="Suckjam! Var du tvungen att mörda musmattan?! Hm, det var nog inte så dumt trots allt."]
[/caption]För att begrava musmattan blev husse tvungen att plocka ner spillrorna i en kartong som han sedan fick bära ut till en stor container. Klädd i mjukbyxor med gigantiska hål i. Hoppas ingen granne såg honom.
Efter denna tragedi så var jag ju tvungen att agera lite stödkatt.
[caption id="attachment_1100" align="aligncenter" width="300" caption="Såjam husse. Den har det bra i musmattehimlen nu. Hm, nu smakar du kattmat igen! *bita bita*"]
[/caption]
