Undersökning pågår

Min buskologiska utbildning kom verkligen till pass i dag. Det var ett par klängväxter som inte hängde med ordentligt, utan låg mest och latade sig på marken. Jag undersökte självklart saken för att hitta roten till det onda.

Jag har inga bevis, men det finns tecken på att det är en riktig planta inblandad. Tyvärr så vägrar åklagarkatten att starta en utredning utan bättre bevis.

Konstapel Sippo startar i dag en fullständig buskologisk undersökning med nosologiska direktiv enligt kattagraf femtielva i kattbalken. Jag återjamar när jag fått upp något spår.

“Hm. Det här ser inte bra ut. Får du med allt husse?”

Utöver det så har det inte hänt så mycket. Vädret är helkonstigt, milt jamat…

“Dumma väder. Bestäm dig nångång!” *hytter med tassen*

Mystistiskt

Nu händer det verkligen underliga saker på mitt revir. Jag höll som bäst på att utföra lite buskologi när min ofelbara nosradar slog larm. Det var något mystistiskt med mina buskar. Först förstod jag inte riktigt varför, men så såg jag den här.

“Hm, varför växer det stolar i mina buskar?!”

Någon har glömt informera mig om den högst underliga växten som syns på bilden. En mer grundlig undersökning ska utföras.

Det kan ni hoppa upp och sätta er på. *hehe*

Underlig typ

Det blev lite kaos på förmiddagen. Postgubben som kom var inte den vanliga. Att han dessutom var sommarklädd i kylan gjorde mig ännu mer misse-tänksam. Det verkade vara en underlig typ. Jag tassade fram lite försiktigt och jamade myndigt att han skulle identifiera sig. Då ska man antingen sträcka fram handen så undertecknad katt kan ta ett luktprov för analys eller bjuda på godis. Men den här filuren sa inte ett skvatt. Det måste varit en sån där värschting som tidningarna skriver om, annars skulle han ju hälsat på mig. Områdets vaktkatt och säkerhetskatt.

“Det är jag som är vaktkatten här. Upp med tassarna bara.”

“Men hallå! Du kan ju inte bara sticka iväg utan att hälsa först. Men stanna då! Hallå?”

“Äsch. Får väl kolla resten av området då istället. Cykelstället ser i alla fall bra ut.”

Cirkus

Ja, det frågade en av grannarna husse om det varit. Någon hade nämligen krossat en spritflaska strax utanför vår port, så det låg splitter över hela gatan. Husse var jätterädd att jag skulle trampa i det, så han började plocka bort det värsta. Jag förstår inte varför man måste förstöra. *djup suck* Tänk om jag trampat i det där med mina tassar. *ryser*

“Titta husse. En trasig flaska. Varför vill någon skada mig?”

“Glaset ligger vid gräskanten och sopkorgen sitter precis innanför buskarna. Det går till och med att se den. Men tydligen var det för jobbigt för att kasta flaskan där istället.”

Men så hände det skojsiga saker också. Jag hittigade en flygande mumsbit, eller fjäril som husse säger. Själv hittade han en stickis som satt och halvsov på en blomma.

“Otroligt husse, att du vågade gå nära den.” *hehe*

När vi gick runt ett par buskar så såg jag något mystistiskt. Antingen så var det en fågel som hade ätigt något olämpligt, eller så har det kommit otäckt vitt. Fast det måste varit väldans lokalt.

“Hm, vita blad. Underligt. Det här måste undersökas.”

Ny variant

Jag börjar bli lite orolig för mitt revir faktiskt. Det har börjat ploppa upp superblommor överallt. Det går knappt att sätta ned tassen utan att snava på dom. I dag snavade jag rakt över en ny variant som jag aldrig sett förut. Såg inte så trevliga ut, så jag nosade bara lite snabbt innan vi gick vidare.

“Uäck! Det där ser inget gott ut husse.”

Då det politiska kräver mycket tid, så har jag beslutat att tillsätta en utredning angående superblommorna. Det säger alla politiker på tv att dom gör och det verkar ju funka bra. Husse säger förstås raka motsatsen.

Mitt kattparti fortsätter att dra in röstberättigade katter. Det värmer mitt lurviga inre att se så många fränder vara överens om vad som behövs. Det är självklart tillåtet att komma med egna förslag i tråden.

“Sluta titta snett på varandra och rösta på mig, för ett värdigt kattparti.”

Hoppsan

Det var på morgonpromenaden som något pinsamt hände. Jag var så upptagen med min nosologiska undersökning, att jag märkte inte att vi var förföljda. Det var först när husse visade dagens foton som jag såg spionen i fråga. Nu undrar ju jag om det var helt oskyldigt, eller om jag ska förvänta mig en invasion. Fast en troligare anledning är att han sett mig tassa runt i området och tyckte antagligen att jag skulle passa bra som förebild. *stolt*

“Först tittade han fram lite försiktigt och med respekt.”

“Men när han märkte att jag var kopplad och dessutom inte märkte vår förföljare, då blev han lite modigare.”

Något annat som underligt som vi hittade, var några slags blommor. Husse kallade det för svampar, men jag hävdar bestämt att det är blommor som muterats på grund av pinkande hundar. Resultatet blev en slag super-blomma med super-krafter. Undertecknad katt tänker inte nosa närmare utan säkerhetsåtgärder.

“Titta husse. Muterade super-blommor!”

Vår eftermiddagspromenad blev något lugnare. Vi stötte varken på hund eller katt ute, så jag fortsatte med min buskologi. Jag kunde lugnt tassa runt i det höga gräset. *spinner*

“Det är så härligt att känna gräset under tassarna.”

Det var vid klockan mitt i natten som det var ett fasligt liv utanför vårt fönster. Husse funderade på att skjuta ett par salvor igenom fönstret med hagelgeväret.

Jag jamade vänligt att nu drömmer husse igen, för vi har inget hagelgevär. Då började han titta lite väl misstänksamt på mig, så jag smet in under sängen.

Nåjam, min buskologiska undersökning nu på eftermiddagen, visade det jag fruktade. Någon eller några, har vandaliserat mina buskar. Hädelse! Må skaparkatten skänka presenter från kattlådan i deras müsli. *slår med tassen*

“Titta vilken enorm krater någon gjort i buskarna.” *snörvel*

Underligt

Vilka underliga saker man kan hitta utomhus. Husse och jag vandrade mellan mina två gräsmattor, då jag hittade något underligt. Trots att jag aldrig sett en sådan tidigare, sa mig min kattlika instinkt att det var en klo-avbitare.

“Men vad i hela Jamlunda är det här?!”

Troligen används detta otäcka redskap till att klippa klorna på bångstyriga katter. Det var i alla fall vad husse sa. Funderar på att emigrera till Sibirien.

“Jag ÄR en snäll kisse. Jag lovar! Titta bara.” *kurr, kurr*

Annorlunda start på dagen

Nu har det hänt något underligt. Jag måste ha blivit påverkad av astro-nåmiska störningar. Jag gick mest och funderade på ingenting, då plötsligt husse gör sig redo för promenad. Jag hade totalt glömt bort vår åbligatåriska morgonpromenad. Lite genant var det allt när husse kom viftandes med kopplet och ropade “promenad”. *skäms*

Astronomiska störningar månne?

Promenaden blev smått virrig på grund av detta och inte blev det bättre av att det åkte runt en gräsätande brummaskin som förpestade omgivningen. *ryser* Dessutom gick det runt tvåbeningar med några slags verktyg som dom använde till att mörda buskarna med.

“Vad görs med mina stackars buskar? Är ni inte kloka?!”

“Här uppe i trädet, känns det lite säkrare.”

Vågar knappt tänka på hur eftermiddagen kommer att bli. Jag tror nog att det blir att följa i husses fotspår. Då kan man känna sig säker så länge han inte trampar snett. Men gör han det, hör man hans svordomar lång väg.

“Jag håller mina tassar på dina fötter, husse. Det är okej va?”

Morgonpromenad

Först måste jag ju berätta att jag skrämde slag på husse igår kväll. Jag låg och vaktade husse strumpor på tvättmaskinen. Jag var nämligen lite orolig efter att jag hittat ett dussin mördade kräftor vid min husknut. *rys* Nåjam, där låg jag då husse plötsligt trodde jag var död. Men hallå, kan man inte ens få blunda ett ögonblick utan att bli ruskad på? Till slut öppnade jag ögonen lite försiktigt så att han kunde se att det inte var någon fara. Då bad han om ursäkt för att han väckte mig(!) Hur kunde han tro att jag låg och snarkade?! Jag blundade ju bara.

“Men jag ÄR vaken husse. Försvinn och låt mig få vakta ifred.”

I dag började vi med en rask morgonpromenad. Det var en härlig dag och  jag kände mig pigg och full av nosologisk energi.

“Nosen fulladdad och ögonen på skaft. Jag är redo!”

Som som vanligt började vi med en buskologisk undersökning. Jag var lite nyfiken på om Snigeln Sven hade kommit något längre. Döm om min förvåning då jag inte ens hittade honom. Först blev jag lite orolig, men så kom jag på att det var fel buske jag nosade på. *generad*

“Nej det var inte fel buske! Jag kollade bara efter, uhm… eh, fina blad. Hur vågar du påstå att jag gör fel?!”

På vägen hem så råkade vi på en högst underlig typ. Husse visste inte vad det var och själv så missade jag lite av djurläran i kisse-skolan när jag var ung… yngre.

“Kolla husse. Vilken lustig typ.”

Vi följde efter honom en bit, då han plötsligt sprang och gömde sig på gräsmattan. Jag blev ju lite orolig över att han kanske fått fel uppfattning av mig. Det var faktiskt husse som ville köra över honom med bilen, jag ville ju bara leka lite.

“Hoho! Hallå, vart tog du vägen?”

Jag bommar inte

Först måste jag ta upp något underligt som jag funderat över. Varför rakar sig människor? Jag satt på tvättmaskinen i morse och tittade när husse rakade bort pälsen i ansiktet. Visserligen var det inte så mycket från början, men ändå. Det verkar heldumt tycker jag. Päls är ju snyggt, se på mig bara. Ytterst underligt beteende. Hoppas han håller den där raka-apparaten borta från mig, annars ska han få.

Så var jag ju på promenad på morgonen med min husse. Jag har funderat på att utöka mitt ansvarsområde lite. Det finns nämligen en vägbom som stoppar brummisar från att köra in i området hursomhelst. Men ofta verkar det inte funka. Så jag tillbringade lite av min dyrbara tid i dag med att undersöka bommen ordentligt.

“Hm, undra om jag kommer upp dit. Vet inte om jag vågar…”

Jag hittade ingenting misstänkt den här gången. Men jag ska hålla ett vakande öga på den där bommen så den inte fuskar.

Sen promenad

Det blev nämligen ingen morgonpromenad alls i dag. Jag funderade halva morgonen på att släpa ut husse, men så märkte jag att träd och buskar nästan låg vikta mot marken. Så mycket blåste det. Så det blev pälsvård i husses säng istället.

“Det gäller att hålla tungan rätt i mun, eller att hålla den rätt helt enkelt.”

Jag kompenserade morgonslappandet med en rejäl sväng på eftermiddagen. Inte för att det blåste så mycket mindre då, men jag kunde inte längre skjuta på det.

Det första som jag gjorde var att undersöka om buskarna hade blåst bort. Det skulle vara ett hårt slag mot min buskologiska inriktning.

“Kan rapportera att buskarna sitter fortfarande kvar i marken.”

Nästa steg var att kolla parkeringsplatserna. Jag har nämligen märkt att vissa platser är tomma titt som tätt. Så självklart undrade jag ju om det var något fel på dom. Efter noggrann undersökning så konstaterade jag att det inte verkade vara något fel.

“Jepp, ett sträck på var sida om parkerad katt. Stämmer.”

Så gjorde jag en liten avstickare till granngården. Man vill ju se omgivningarna ibland. Då såg jag något verkligen underligt. En slags mini-brummis med svans som den lindade runt hjulen! *chockad* Det måste vara någon slags korsning mellan hund och brummis. För inte katten skulle en katt ställa upp på det här.

“Det kommer ju ut någon slags svans från baken, som den lindar runt hjulet. Ytterst märkligt beteende.”

Vilken morgon

Imorse så försvann husse till något som kallas bilprovning. Jag funderade ett tag på vad det kunde innebära, men så kom jag på det. Bilprovning innebär att husse får prova olika bilar för att se om dom håller för hans körning. Då jag själv åkt med husse flera gånger, så kan jag intyga att han kör som en biltjuv och bilen protesterar vilt varje gång.

Ibland måste bilen provas riktigt ordentligt och då kör husse in dom i bergsväggar för att kolla hållfastheten. Det kan även förklara husse något underliga beteende.

När han äntligen kom hem från alla proven, så började han tjata om mat och jag vet inte vad. Men jag hade nu fått vänta jättelänge på min morgonpromenad och var inte alls på humör för husses undanflykter. Det var bara att slå tassen i backen och förklara för honom hur landet ligger. Självklart så gav han snart med sig och så fick jag min promenad. Men så hann vi inte ens till busken på gården så ville han vända hem igen. *fnyser*

“Nej, nej och åter nej! Jag vill inte gå in än. Men släpp då!”

Men vi tog en sväng längs revirgränsen och markerade lite träd och annat. Det var då jag upptäckte något spännande. En öppen dörr! Undra vad som kunde befinna sig där inne i huset. Jag var på väg att stoppa in huvudet för lite nosologi, men så var det något som började vråla där inne och skrämde nästan pälsen av mig.

Då tappade jag lusten för vidare undersökningar. Husse skrattade bara och påstod att det var en sån där tvättmaskin. Men jag litar inte på min husse ibland. Han ser så lömsk ut.

“Åh-håh, en öppen dörr. Det måste undersökas.”

Plikttrogen

Det är ett bra ord på mig. För trots att det kommit ner blött hela dagen, så har jag varit ute på patrull och granskat buskar och brunnslock. Det finns dagar då jag faktiskt önskar att jag inte var så plikttrogen, men nu har jag ju tagit på mig ansvaret som säkerhetskatt och då får man jobba.

Trots det kraftiga regnet och blåsten, kämpade jag troget vidare.

Kontrollen av buskarna gick rätt smärtfritt, om man bortser från ett par duschar som man fick av hängväxterna. *mutter*

Det gäller att noggrant undersöka buskagen i jakt på stickisar och massa annat löst eh, folk.

Jag kan rapportera att det inte fanns ett skvatt under busken.

Något som gjorde mig lite fundersam var en brunn som hade en underlig gäst inneboende. Jag försökte nosa reda på mer information, men jag blev blöt om tassarna och gick vidare.

Inneboende växter… Är det det som kallas växthuseffekten?

Efter två avklarade patruller under blöta förhållanden, så anser jag mig att ha rätten till lite vila. Jag återjamar vid tillfälle.

Tassen,
Sippo.

Något är på gång…

Nu börjar jag faktiskt bli lite orolig måste jag jama. Husse ringde till stickisen idag för att boka tid. Jag skrattade tyst för mig själv, eftersom jag vet att det är Snuffes tur att bli stickad i nacken. *rys* Döm då om min förvåning när husse säger i telefonen “…ja han är åtta år…” Vad?! Hursa!? Min nosologiska instinkt varnade mig.

“Här ligger jag och funderar på husses tokiga tilltag.” *mutter*

1. Snuffe är bara 1½ år, inte åtta.
2. Husse har börjat titta lite oroväckande mycket på mig.
3. Husse pratar om försäkring av… uhm, gammal katt.
4. Jag kan inte minnas att jag är försäkrad.
5. Husse har varit lite väl gosig idag.

Alla dessa punkter ger en väldigt oroväckande bild av morgondagen. Det är jag som ska till stickisen. Igen! *snörvel* Men det jamar jag bara, att om det ska stickas nånstans så blir det i husses bakdel. Någon måtta får det vara. *fnyser*
Förresten är jag inte alls gammal. *dubbelfnys*

Så har vi ju varit ute och luftat pälsen lite. Eller jag luftade, husse stod mest och flämtade under ett träd. Jag är lite smått orolig för att han en dag ska bli misstänkt för att vara en snuskgubbe.

“Här kollar jag så husväggen inte håller på att rasa samman.”

“Måste ju undersöka från alla håll och kanter.”

“Då husse inte hade några medaljer att dela ut för mitt arbete, fick jag nöja mig med tredje klassens blomma i selen.” *mutter*

Jag passade även på att köra ett rejält gympapass när vi ändå var ute. Jag vill vara säker på att kroppen är i form för eventuell rymning. Annars så får jag nöja mig med att spänna musklerna.

“Det är viktigt att ta ordentligt med sats från ena hållet. Annars kan man fastna på rygg…”

“..så rullar man över mot andra sidan.”

“Efter rullningen så kurar man samman och slappnar av. Låt morrhår och svans falla mot marken och andas långsamt.”

“Det var allt från Sippo’s rullövning idag.”

En gammal bekant

Jaha, vi stötte på en gammal bekant när vi gick runt i området i dag. Han såg inte så glad ut nu heller, men vem skulle göra det efter att legat i buskarna ett år? Får ta och undersöka saken lite närmare när jag får tid. Det är så mycket nu när sommaren är på väg. *pust*

“Dig känner jag minsann igen.”

Annars har det tassat på i vanlig takt här hemma. Jag ska nu ta och hjälpa husse med att hänga tvätt. Eller som husse brukar säga;
Förb###### sk#t tvätt du ska jä#### hänga där jag vill och inte ligga på golvet era sa###s handdukar.

Skönt att veta att vissa saker aldrig förändras.