Promenad

Kan ni tänka er, det blev en promenad i dag. Visserligen blev det bara en på fem minuter, men ändå!
Det har varit jamarfint väder ute och jag satt vid balkongdörren och jamade om utsläppning, då husse plötsligt frågar "vill du gå ut Sippo?" Klart som jam att jag ville det. Jag sprintade till dörren och intog koppel-läge, så vi inte skulle slösa dyrbar tid på den biten.

Men direkt vi kom ut i farstun så blev jag lite misstänksam, det luktade annorlunda och det var ju rätt längesedan jag var ute. Var det fortfarande riskfritt att gå på koppelpromenad? Jag skulle inte bli uppäten eller så? Det var många tankar som snurrade i mitt katthuvud, men till slut så tog jag mod till mig och tassade ut efter husse som höll upp dörren åt mig.

Jag tassade runt lite på innergården och sedan sprang jag bort till min gamla port och nosade lite. Man vet ju aldrig, det kanske hade flyttat in en ny katt som tagit över mitt revir. Efter en nosologisk kontroll, så konstaterade jag att så var inte fallet.

Här står man med kopplet på och redo för utgång.

Uj! Var det så här det såg ut utomhus?

Buskarna utanför gamla porten ser likadana ut som alltid.

Jepp, samma här. Då kan vi gå hem igen.

Fint väder

Tog mig en promenad med husse i det fina vädret. Detta trots att jag var lite småsur på honom, för att han hade låtit ett fjäderfä komma undan från uteplatsen. Det var en skatunge som hade tagit sig igenom nätet och sedan inte kom ut. Husse tyckte synd om den och fångade den i en skjorta, sen gick han igenom lägenheten och släppte ut den genom husporten. "Hejdå lunchen", tänkte jag. Fast det var nog lika bra när jag tänker efter, för mamma och pappa skata, förde ett jamarns liv utanför uteplatsen. Men det blev lugnt när deras unge kom tillbaka.

Den här skatungen räddade husse. Han tyckte så synd om den och dess föräldrar.

Så blev det en promenad. Här kollar jag så husse r med.

Jepp, favorithörnet är fortfarande det första besöksmålet.

Sedan var jag förbi skogsdungen på andra sidan området. Härligt gräs här.

Så stötte vi på världens bästa favoritgranne. Kurr!

Så busade jag lite med husse och gömde mig i en buske. Tittut!

Så har vi en efterlysning från Ottervbäcken. Klosterkatternas Assar har rymt hemifrån.

En långpromenad

Så fort husse kommit hem från affären och lastat in allt i köket, så tog han med mig ut på en promenad - precis som han lovade innan han gick och handlade. Jag är jamarglad över husse som håller sina löften till oss katter. Hela 50 minuter lång blev promenaden.

Först nosade jag reda på senast nytt från buskarna.

Hm, vart går vi sen då? Favorithörnet verkar bra.

Efter att ha varit vid favorithörnet, så var det dags att sola magen lite.

Ett solvarmt trädbord är kanon att ligga på. *kurr*

Promenad i blåsten

Tog med husse på en koppelpromenad för att vädret såg så fint ut. Vad ingen hade berättat för mig, var att det blåste halv storm ute. Jag var tvungen att använda klorna för att inte flyga iväg, husse var inte mycket till hjälp, då han själv hade fullt sjå att få på sig solglasögonen och inte snava över kopplet.

Mitt kära favorithörn blåste inte bort i alla fall.

Här nosar jag efter senaste nytt från buskarna vid
min gamla port. *sniffa, nosa*

Bäst att känna efter så att träden sitter ordentligt.

Så berättade husse något helt otroligt, jag vet inte om jag ska tro på det eller ej. Men tydligen hade han sett tjejerna ligga intill varandra vid sängen. Men så fort de såg att husse tittade, så försvann Viska som en blixt och Tindra låg snopet kvar ensam och undrade vad som hände. Fast jag har ju alltid vetat att de skulle bli kompisar, trots alla morr och fräs.

Burr!

Efter att Viska kom hem igen, så har jag känt mig betydligt piggare och gladare än på länge. Jag stod en bra stund i fönstret och rev i persiennerna innan husse fattade, "vill du gå på promenad?" frågade han mig. Jag tassade direkt till dörren och intog positionen för att få på mig selen. Jag hade så brått ut, att husse fick inte ens byta kläder, utan fick gå ut i mjukbyxorna - i halv storm. Jaaaamarns vad det blåste ute. Husse huttrade och frös, samt drog upp byxorna femtielva gånger. Så går det när man har en stor mage som trycker ned brallorna hela tiden! Annat är det med mig, min päls passar perfekt.
Efter 45 minuter tyckte jag det fick räcka, då började även jag tycka att det blåste lite mycket. Men jag hade fått mycket uträttat ute.

Här ligger Viska och jag och myser.

Myyyyys...

Men så var det dags för promenaden. Här försöker jag
kattefiera trädet utanför uteplatsen. Jäkla skator!

Självklart gick jag även och hälsade på mitt favorithörn.

Promenad

Tog en långpromenad med huse idag. Jag kände mig så glad i det fina vädret och att Viska var hemma igen, så jag ville sträcka lite på tassarna. Självklart började jag med favorithörnet och sedan tog vi ett varv runt kvarteret, där jag nosade precis överallt där jag kom åt. Så blev jag ju sugen på att rulla runt i gräset, som Katten Gustav berättade om igår. Underligt nog reagerade min husse precis som Gustavs matte gjorde. Märkligt. Avslutningsvis så tog jag en promenad i vår härliga skogsdunge. Det var alldeles för längesedan.

Mitt kära favorithörn, som jag saknat dig.

 

Så rullar vi lite...

Jamarns så härligt. Kurr.

Vadå skitig? Vad snackar du om nu då? *förnärmad*

 

Jag hade nästan glömt bort den härliga skogsdungen.

Kom igen nu husse, vi har mycket att nosa på!

Promenad i otäckt vitt

Tro det eller ej, men det blev en promenad i dag. Visserligen blev det inte så länge, men jag hann göra en nosologisk undersökning av närområdet och kom fram till följande: Det var snöigt.

Äntligen lite frihet. Hurrjam!

Det såg inte så kul ut där borta. Mer snö bara.

Uschjam, dumma snö.

Burrjam. Nu vill jag hem och värma tassarna.

Så vill vi ju informera om att det finns vidriga människor ute. Läs här om katten som blev knivmördad när hans husse rånades. Tänk, jag går ju också på promenad ju. *gråter*

Burrjam vilket väder

Trots att husse påstod att det var kallt ute, så ville jag få min utlovade promenad. "Du lovade att jag skulle få gå ut, direkt du kom hem från affären", jamade jag. Sagt och gjort så hade jag snart selen på mig och jag krafsade ivrigt på dörren för att få komma ut.

Efter tjugo minuter hade jag fått nog och husse med för den delen. Han fick nog efter fem minuter, den veklingen. Lite pinsamt var det dock att jag sprang till fel port. Självklart hävdade jag envist att jag bara gjorde en nosologisk undersökning av min gamla port och inte att jag sprungit fel.

Hum, det ser faktiskt rätt trist ut ute.

Men det spelar ingen roll, jag vill till min favoritvägg
och mitt favorithörn.

Den här vägen har vi inte gått på länge husse.

 När husse kom hem från affären i dag, så jamade jag lite försiktigt om vi kanske kunde ta en promenad och husse tyckte det var en jättebra idé, så jag satte på mig selen och så gick vi ut. Men jamarns så kallt det börjar bli nu och varifrån kommer alla dessa löv?? Igår satt de så fint på det stora trädet utanför tomten och nu ligger allt på marken istället. Fast jag måste erkänna att det är rätt kul när det prasslar under tassarna.

Självklart hälsade jag på mitt kära favorithörn och tuggade lite smaskigt grönt gräs. Det är bäst att passa på nu innan det kommer mer otäckt vitt. *ryser*



Till slut ville jag gå hem och den här gången så gick jag raka spåret till vårt nya hem.


Visa Promenad Med Sippo. 28-10-2012 14:24 på en större karta

Kolla vad med löv, husse. Värre än vår uteplats.

 

Kära favorithörn, som jag har saknat dig. *lyckligt tuggande*

Ta en bra bild nu husse.

Hm, tycker det blev lite kallt om svanstippen.

Jag hittade hem på egen tass! Hurrjam för mig!

Förvirrat

Den här natten fick man inte mycket till sömn. Inte för att jag brukar sova hela natten, men ändå. Det var min något frustrerade husse som hade somnat lite tidigt och soffan och vaknat på ett par timmar efter midnatt. Detta gjorde att han mellan 03:30 – 06:58 sprang upp ur sängen femtielva gånger för att dricka vatten, gå på lådan, tända stinkpinnar.

Självklart tyckte jag och Snuffe att det var en alldeles utmärkt chans att få lite mat. Vi jamade åt honom att lassa upp käket i skålarna, men han totalt vägrade att lyssna. I stället så lyckades han trampa rakt ner i min matskål! Det var det fräckaste jag varit med om på länge.

Det enda braiga med att husse vaknar tidigt, det är att jag får en extra tidig morgonpromenad. Det är så tyst och lugnt då. Finns nästan inga människor ute och skällisarna verkar stanna inne.

Den här morgonen så gjorde jag lite nosologiska undersökningar i min skog. Det är viktigt att alla träden mår bra till vintern, annars får dom frostskador.

 

“Klara färdiga… GÅ!”

“Hm, allt ser bra ut här uppe. Fin bark, fina grenar.”

Självklart blev det lite buskologi också. Men husse var lite morgonsur tror jag, för jag fick nämligen inte gå in i buskarna vid tomterna. Fast det får jag ju aldrig. *suck*

“Hm, är vi förföljda nu igen? Nähä, det var bara lite löv som blåste runt.”

“Ser bra ut husse. Alla buskar står där dom ska.”

Stressad

Det blir jag ibland på husse. Jag gick som bäst och nosade på lite löv och grenar, då han plötsligt började dra och slita i mig. Det visade sig nämligen att han hade bokat ett möte utan att tala med mig först. Så plötsligt skulle han iväg hux flux och ville därför bli klar med promenaden så fort som möjligt.

“Stressa lagom. Nu blev ju till och med bilden suddig också.” *suck*

Så behandlar man då verkligen inte sin katt. Tänk om jag skulle börja stressa upp husse genom att sätta mig och jama vid dörren så fort jag ville ut. Eh, nej vänta… Jag menar, eh uhm. Äsch!

Lite snabbt

Det blev bara en snabb kontroll av buskagen i dag. Jag hade nämligen lite annat att göra hemma. Sova exempelvis. Men jag utförde självklart min buskologiska undersökning ordentligt.

“Sno dig lite nu va. Vi har femtielva buskar kvar att kolla.”

Husse hade lite problem att hänga med i svängarna. Han har ju liksom lite mer vikt att släpa runt på, om man så jamar. *hehe*

Efter promenaden så la jag mig ner och vilade lite, medan husse försvann på något ärende. När han var hemma igen så hade han med sig flera kassar med saker i. Men det visade sig bara vara dum mat till han själv. Inget till oss katter. *fnys*

Inte ville han gå ut igen heller, nu påstod han att det var dags för lunch. Underligt nog var min matskål precis lika tom som tidigare. Lunch är visst bara för somliga. *svansknyck* Så det var lika bra och lägga ner morrhåren och vila igen. Människor alltså… *suckar*

“Din snåle drummel, du kunde väl köpt nåt oss oss?!”

Stressigt

Oj vad det har stressats idag. Morgonpromenaden blev något försenad då husse totalt vägrade följa med ut. Det krävdes halva arsenalen av manligt jamande innan han gav med sig. Förstår inte att han ska vara så seg ibland. *mutter* Men det är viktigt att fullfölja sina plikter och inte bara göra som husse och strunta i det.

“Kan rapportera att garageväggen ser hel ut.”

I vanlig ordning så missbedömde husse vädret och satte på sig en jacka bara för det blåste och var molnigt. Det tog inte tio minuter så svettades han och flåsade som en hund. *hehe*

“Bäst att kolla så att träden sitter fast ordentligt också.”

På eftermiddagen utspelades samma sak som på morgonen. Husse vägrade in i det längsta att gå ut. Han hävdade att han hade vrickat öronen och behövde vila. Men då jag är en klok kisse så förstod jag att husse bara ville lata sig. Då blev jag arg och bultade med framtassarna på dörren och jamade så hjärtskärande jag kunde. Återigen så fick husse ge med sig.

Den här gången så tog husse ingen jacka och tur var det för att det var jättevarmt ute. Det var så varmt att jag ville lägga mig och vila lite i skuggan. Men det fick jag ju inte för husse. *muttrar ilsket* Då gjorde vi en kompromiss och satte oss i solen båda två.

“Pffft, lite varmt är det nog trots allt. Vad gnäller du över? Du har ingen tjock päls som fungerar som en vinterjacka. Vekling!”

*gäspar*

Fy hundan vad det varit jobbigt i dag. Jag hade tänkt mig en liten kortis ute med husse. Det slutade med att vi var borta över en timme. Mest för att jag ville markera vart sjunde grässtrå och var tredje kvist.

Annars har det inte hänt så mycket. Kämpar för min rätt att få vara ute mer. Det är ju liksom mars nu. Visserligen spelar det ju ingen roll egentligen, men det känns som om jag ska vara ute mer. Så är det bara.

Nu gäller det bara att få sura husse att hänga med också. Han är fortfarande sur för att jag råkat väcka honom ett par nätter. Grinolle. *mutter*

Tassa lugnt så jamas vi senare. *gäsp*

Besök

Husse vaknade av att hans egen nacke knakade lite misstänkt. Var på väg att erbjuda lite tassmassage, men blev nästan trampad på svansen när jag närmade mig. Husse ser inte ett jota på morgonen.

Det blev två promenader i det fria. Men typiskt nog så gick solen och gömde sig just då. *fnys* Men det kändes skönt att få sträcka på tassarna i alla fall.

“Tralla la la…(vissel)”

Det blev både en och tre inspektioner av buskarna. Jag märkte nämligen att det mest vita hade försvunnit. Det var bara att springa till närmaste buske och leta efter Ödlan Örjan och Masken Börje. Tyvärr så har dom fortfarande inte kommit fram. Dom väntar kanske ett tag till.

 

“Bara en liten snöboll kvar.”

Så fick vi besök också. Det var husses far som brakade in genom dörren och skrämde iväg stackars Snuffe. Men den här gången så vågade han sig fram rätt snabbt. Fast något godis hade han ju inte med sig till oss. Det vara bara husse som fick stinkpinnar. För att visa mitt missnöje så sparkade jag ner dom på golvet ett par gånger.

Solen då? Jo, den tittade fram lagom när husse och gammelhusse skulle iväg och titta på något. Jag funderar på att anmäla den för Katt diskrimmineringsnämnden.

“Dumma sol! Du gömmer dig för mig.”

 
“Mjaou, mjaou (fräs) mjaou!”

Förresten så försökte Snuffe begå brott under dagen. Han försökte stjäla ur husses kökslåda. Fast egentligen är det inte stöld, för det är våra leksaker!

“Jag har den nästan…”