Sommar, sommar, sommaaaaar

Nu verkar den ha kommit på allvar. Jamarns så skönt vi har haft det på uteplatsen idag. Tindra och jag låg ute i flera timmar och myste, medan husse låg i soffan och snarkade som en gris.

Sommaren är här. Hurrjam!

Promenad

Tog en långpromenad med huse idag. Jag kände mig så glad i det fina vädret och att Viska var hemma igen, så jag ville sträcka lite på tassarna. Självklart började jag med favorithörnet och sedan tog vi ett varv runt kvarteret, där jag nosade precis överallt där jag kom åt. Så blev jag ju sugen på att rulla runt i gräset, som Katten Gustav berättade om igår. Underligt nog reagerade min husse precis som Gustavs matte gjorde. Märkligt. Avslutningsvis så tog jag en promenad i vår härliga skogsdunge. Det var alldeles för längesedan.

Mitt kära favorithörn, som jag saknat dig.

 

Så rullar vi lite...

Jamarns så härligt. Kurr.

Vadå skitig? Vad snackar du om nu då? *förnärmad*

 

Jag hade nästan glömt bort den härliga skogsdungen.

Kom igen nu husse, vi har mycket att nosa på!

Fint väder

Det var så fint väder idag att vi alla var ute och letade efter vårkänslor. Tindra måste gjort helt fel, för hon fick känslan av att klappa till Viska i skallen. *suckar*

Sippo: Spring inte iväg nu.
Viska: Nädå, ja' låvar!

Viska: Hm, undra åm man kan sno lite sol hos Tindra.

Tindra: Vadjam nu då? Försvinn från min solfläck!

Fint väder

Den stora lampan i himlen har tittat fram hela dagen. Det var så mysigt att sitta i fönstret och njuta av solstrålarna mot pälsen. Men så öppnade husse balkongdörren och vi katter sprang glatt ut i solskenet, bara för att mötas av otäckt vitt som fortfarande låg kvar på marken. Jag tror att den stora lampan i himlen får se till att vrida upp värmen lite.



[caption id="attachment_1162" align="aligncenter" width="225" caption="Men då. Solen lyser ju precis bakom hörnet där jag inte når den. *suck*"][/caption]



[caption id="attachment_1161" align="aligncenter" width="300" caption="Dumma snö. *mutter, fnys*"][/caption]

Promenad

Då det varit uppehåll idag, så passade jag på att ta mig en sväng runt mitt område. Det mesta såg ut som vanligt, fast jag råkade snava på en katt jag inte sett förut. När jag försökte hälsa, så skrek hon så det hördes över hela kvarteret. Självklart blev husse nervös och drog bort mig då. *fnys* Han är orolig för att bli stämd för kattliga trakasserier.

Katt: Mjaousingen! Försvinnus kattus schasus! Översättning: Mej inte vilja ha släpskap. Försvinn!

Sippo: Men jag är ju helt ofarlig. Titta så söt jag är när jag ligger ner.

Men det lyssnade ju inte katten på. Istället fortsatte hon att fräsa och skälla som en skällis. Då gav jag upp och fortsatte patrullen.

“Här passarjag även på att kontrollera brummisarna på p-platsen. Man vet ju aldrig.”

Annars har det varit en helt okej dag för en katt. Lagom upptagen och lagom mycket vila. Det är skönt att vara kisse.

Jag är lycklig!

Vi har haft sol! *svansdansar* Jag var så lycklig när vi var ute på morgonpromenad i grannområdet. Det var varmt och härligt utan massa dumt blött och dum blåst. Husse slapp leta fram vinterjackan och jag kunde lägga mig på marken och sola magen lite. Men det varade inte länge innan husse blev rastlös igen. *fnys*

“Husse passade på att fota solen, ifall den skulle försvinna igen.”

“Jaja, det räcker nu. Folk måste undra vad du sysslar med när du springer runt i cirklar och fotar himlen.”

I grannområdet var det nån som äntligen förstått mitt riktiga värde. Fast självklart började husse protestera och sa att det var nog inte för min skull. Vad menas med det?!

Sippo: Äntligen lite uppskattning för allt mitt arbete. Husse: Hm, tror nog inte den är till dig gubben. Sippo: Vadå inte till mig? Förhyrd, står det ju. Husse: Jo, men det är förhyrd parkering. Det är för brummisar.

Sippo: För brummisar? Fy så dumt. Dom tar alltid upp massa plats. Men bara så du vet, jag går för att jag själv vill, inte för att jag är rädd. Bara så du vet det.

Patrullen fortsatte tillbaka mot vårt eget område. Det var då min nosologiska instinkt sa mig att något var fel. Jag startade genast en undersökning av närområdet och hittade då den här sorgliga varelsen.

“Det var inte jag som gjorde det. Jag har sånt där albyl, eller vad det kallas, på att jag var hemma hela natten.”

 

Väl hemma så drack jag lite vatten. Självklart tog jag från husses jätteglas. Man måste ju vara civiliserad, som husse brukar säga. Själv dricker han ju direkt från kranen. *fnyser föraktfullt*

“Man måste ta för sig ibland. Ni vet, djungelns lag och så. (ryyyt)”

Full fart

Var ute och sträckte på tassarna med husse i dag. Om man bortser från den hemska blåsten, så var det rätt behagligt ute. Jag passade på att nosa in våren riktigt ordentligt.

“Åh så grönt och härligt vi har det här husse.” *kurr, kurr*

Tyvärr har husse fortfarande vissa problem när det gäller att prioritera vad som ska fotas.

“Ahem. Det där är en blomma husse. BLOMMA!”

Vi träffade på ett par grannkatter som jag schasade bort. Jag menar, det börjar bli lite väl mycket katter utanför fönstret om nätterna. I går när husse kom hem på kvällen, så var det en katt som jamade halva natten utanför. Den stackaren vill ju få komma in. Men kunde han liksom inte gått hem och jamat. Han bor ju bara ett hus bort. Men det verkade som om han var ute efter min husse. *suckar*

“Vad är det mina kattögon skådar där borta?”

Självklart lyckades husse få med en av mina kattrusningar upp i ett träd. Tjohoo! Full fart!

 

I går kväll…

Oj vad jag har sprungit ute mycket i dag. Det har varit jätteskönt med en stor värmande sol. Det var faktiskt så varmt att husse började låta som en trött skällis. Fast med tanke på att han bar kläder för kallare klimat, så förstår jag honom.

“Om jag gömmer mig bakom grästuvan
så kanske jag får vara i fred...”

“…eller inte. Men fota på då. Ser den här
posen bra ut?”

I går så lurade jag husse att gå en annan väg när vi promenerade. Det slutade med att vi hamnade långt ut i det husse kallar “obygden” och består mestadels av träd, stubbar och en massa underliga kryp. Värst var nog alla skällisar vi mötte. Oj vad dom glodde på oss.

“Hur svårt kan det vara att följa vägen?” 1)

Husse blev lite orolig att vi hamnat fel och inte skulle hitta hem. Då plockade han fram sin blixtlåda/telefon som tydligen även har nåt som kallas GPS. Med hjälp av den skulle vi hitta hem igen. Problemet var bara att det spelade ingen roll åt vilket håll husse pekade med den. Norr verkade på något underligt sätt alltid finnas rakt framför oss. 

Husse började svära och slå på telefonen. Jag jamade att det inte var någon fara, då jag visste exakt vart vi var och vilket håll vi skulle gå åt. Men han var så upptagen med att skälla på telefonen att han struntade blankt i mig. Då blev jag lite purken och började tassa i väg på egen tass. Hur kunde han ifrågasätta min nosologiska kunskap!?

“Men husse, jag vet precis vart vi är
och vart vi ska. Följ min nos bara.”

Det krävdes en hel del överjamning och slitande i kopplet innan jag lyckades lotsa virrpannan åt rätt håll. Lite pinsamt blev det när jag gjorde en avstickare in på en okänd tomt för att gömma mig för en stor skällis som smög efter oss. Annars var det inga större bekymmer att komma hem igen.

1) VARNING! Jag är utbildad stunt-katt med kunskap i att undvika brummisar. Otränade katter rekommenderas INTE att vistas mitt i gatan. Det kan leda till otrevliga fall av döden.
-Sippo, commando och stunt-katt.

Sparka kotte

Jag har informerats om att jag börjat låta mer som en tvåbening på grund av mina väderleks rapporter. Men det ska vi nog ändra på!
I dag ska vi diskutera sport.

Till skillnad från husse, så tycker jag det kan vara skoj med lite löpning och klättring. Jag är ju ingen bergsget, men träd kan jag allt ta mig upp för.

Jag började träningspasset med att klättra jättehögt upp i ett träd. Väl uppe så kom jag på att jag lider lite av höjdskräck. Inte för att jag var rädd, men jag var orolig för att husse skulle bli orolig. *harkel* Efter avklarad trädklättring så tränade vi lite på tassarbetet. Husse har vissa problem med sina tassar. Eh, fötter menar jag. Matchen avslutades med 2-0 till mig.

“Jag vill inte vara här längre!”

Dagen har annars förflutit utan större missöden. Husse muttrar fortfarande om den lilla olyckan häromdagen. Det var någon som råkat lämna en hög utanför toaletten. Husse som inte orkade tända taklampan, såg allt försent att det var inget löv som han trampade på. Vi hörde honom svära hela kvällen. Jama om pinsamt.

Fint väder

I dag har det varit jättefint väder. Jag har verkligen varit ute och njutit i fulla drag. Tog en sväng i min skog och luktade lite på pinnar och annat. Det mesta av det otäckt vita hade försvunnit i den mysiga solen. Fast det var vissa platser där det envist höll sig kvar.

“Inget vitt under tassarna. Tralla la…”

Det var ju en sådan enorm skillnad från härom dagen då det var jättekallt och det vräkte ner massa vitt. *rys* Fast som vädret varit den senaste tiden, så vågar man inte ta något för givet.

“Bäst att spana försiktigt efter det vita.”

“Det verkar vara fritt fram. Åh, min älskade
vägg. Som jag har saknat dig!”

Vårkänslor

I dag har det varit ett fankattiskt väder ute. Solen lyste hela dagen och gjorde min päls så varm och skön. Tydligen tyckte husse det med, för han har börjat klia och klappa mig när vi är ute. Förut så jagade han efter mig bara.

“Skönt och varmt här ute. Kurr, kurr.”

“Titta husse. Ätbara vårtecken.
Vadå inte äta dom?!”

Vi tog en vända i den lokala skogsdungen och luktade på lite fler pinnar och kottar. Vi kan ju missat några när vi var här sist. Det fanns ett par nya dofter, men dom övermarkerade jag. Det är min skog nu.

“Här patrullerar jag min fina skog.”

“Här har jag fastnat med kopplet
i min fina skog. (mutter, morr)”

Sen fortsatte vi långt bort. Jag kände nämligen för att tassa andra stigar än dom vanliga i dag. Om man bortser från dumma brummisar som körde runt, så var det trevligt. En otäck sak med våren, där är dom där motorcyklarna. Dom tycker jag inte alls om. Dom låter och så verkar dom lite instabila. Dom som kör alltså.

På vägen hem träffade vi på en avlägsen bekant. Han var lite kompis med Masken Börje tror jag. Jag försökte starta ett samtal, men han var inte alls på humör. Morgontjurig kan man tänka.

“Hörru, har du sett Börje i år? Hallå?!”

Så riskerade jag liv och päls för att fortsätta dokumenteringen av otäcka väggar. Här kommer en bild på fler konstiga saker som plötsligt börjar vråla när man går förbi.

“Milda morrhår! Det är ett helt gäng.
Spring husse, spring för livet!”

Skogspromenad

Det skönaste när allt vita försvinner, det är att man kan dra med husse ut i skogen. Det finns en liten dunge en bit bort där jag brukar tassa runt bland träden och nosa lite.

“Skönt och mysigt i skogen.”

“Det luktar så mysigt här ute.” *nos, nos*

Nu verkar det som om det varit någon annan katt där och festat. Det ligger nämligen lite fjädrar kvar. Man tycker ju att dom kunde lämnat lite kvar till en annan.

*sniff,sniff, nos, nos*

Undra om jag inte träffade ägaren till festmåltiden. Det var en ilsken rackare som fräste och morrade. Lugn som jag är, så glodde jag lite bara innan jag lugnt tassade vidare.

“Ta det coolt kissen. Jag hälsar ju bara.”

Dagen började jätteskönt med solsken och mycket värme. Husse tittade på termometer-grejen, och insåg att det inte skulle behövas någon tjock tröja under jackan.

Tråkigt nog för honom, så fick jag så brått ut när han kom hem, att han inte fick tid att klä om. Ännu mer synd var det att både sol och värme hade försvunnit. Ute stod en frusen husse och huttrade.

“Sjåpa dig inte husse. Så kallt är det inte.”

När vi stod där och funderade så kom en granne förbi. Först blev jag lite rädd, men så ropade hon på mig och då kände jag igen rösten. Det är en av mina favorit magkrafsare. Vi nosade lite på varandra och snackade lite. Tror min husse kände sig lite utanför. Fast så går det när man träffar trevligt folk. Till skillnad från husse menar jag. Sen var jag så glad att jag klättrade lite i träden.

“Klättra, klättra…”

 

Ha en förjamat bra dag.
-Sippo

Fint väder

I dag har det varit full fart på husse. Han kom inte hem och slappnade av fören klockan var eftermiddag. Det var då jag upptäckte att det lyste massa härlig sol ute. Jag jamade åt husse att det var nu dags att röra på sig, och att det var helt fel dag att ha ont överallt. Jag jamade fullständigt katten i att han var stukad i kroppen.

“Titta vilket fint väder husse.”

Med en jämrande husse i släptåg sprang jag ett par raska varv runt den lokala busken och hälsade solen välkommen med ett glatt jamande. Självklart var det fullt med fjäderflaxare i buskarna, men jag var för upptagen av allt mumsigt gräs för att bry mig. Gräset flyger inte i väg i alla fall.

“Titta husse. Mumsigt GRÄS!”

Det blev en något virrig promenad eftersom husse skulle pröva sin kamera lite mer. Så nu sprang han runt och ställde sig med nosen precis intill allting han fotade. Jag tyckte jag hörde en granne nämna att det var dags att ringa dårhuset, för det stod en galning och luktade på mossiga pinnar i buskarna. Dumma husse som skrämmer upp grannarna.

“Öhm, okej. Snygg mossa på pinnen…”

“Okej, här har vi lite mer mossa.”

“Men måste du till och med fota SNÖN?!”

Till slut blev jag tvungen att tillgripa milt våld för att få husse att sluta skämma ut oss. Jag har ju till skillnad från husse, ett rykte som jag är väldigt mån om.

“Äntligen. En bild som blev bra.”