På kvällen...

Då brukar vi följa vissa rutiner. När husse börjar göra sig i ordning för att slänga sig i soffan och titta på tv, då brukar Snuffe och jag leka fribrottning som snabbt följs av tvåhundra kattimeter terränglöpning. Det är en väldans viktig rutin det här, det gör nämligen att vi blir lugna och harmoniska efteråt. Husse är nämligen inte så vidare sugen på att ha en katt på magen som plötsligt gör en börn-aout som lämnar blödande rivsår. Jag förstår honom.

[caption id="attachment_1149" align="aligncenter" width="300" caption="Nehe, om ingen vill leka me' mej, då får ja' väl leka schälv då."][/caption]

[caption id="attachment_1150" align="aligncenter" width="300" caption="Jamars så trött man blir efter massa bus. *gäspar*"][/caption]

Husse brukar också säga att han hatar att springa i jobbiga trappor. Då skulle han testa att klättra upp för en kattställning i högsta hastighet med en galen Snuffe efter sig.

[caption id="attachment_1151" align="aligncenter" width="225" caption="Husseeee... Sippo jer mej de' ondiga ögat igen! Ja' blir redd. *sniff*"][/caption]

Sköna fläktar

Fråga mig inte hur det gick till, för ärligt jamat har jag inget minne av händelsen. Husse satt vid datorn och jag tassade runt i köket och försökte komma på vad det var jag letade efter. Plötsligt, utan förvarning, så befinner jag mig uppe på köksfläkten!

“Rackarns så underligt. Hur hamnade jag här uppe?”

“Ytterst mystistiskt. Fanns det inte en stege här nyss?”

Snuffe brukar vara där, men  tills för ett par dagar sedan så brydde sig inte husse så mycket. Det var först när Snuffe ramlade rakt ner i skallen på honom som han började protestera mot hans klättertag på fläkten. Undertecknad katt får alltid skäll när jag är där uppe.

Här är bevisen på att Snuffe får särbehandling:
Bevis 1
Bevis 2

Men den här gången så skrattade bara husse åt mig och tog ett par bilder. Det mjaousingen i mig på tiden att undertecknad för sin välförtjänta respekt!

“We schäll åverkåååååm!” *knuten tass* (we shall overcome)

Drogade muslingar.

Det hände något väldans underligt i dag. Snuffe och jag låg som vanligt och var lite filosofiska, då jag av någon anledning började nosa en en sprejflaska som husse har på bordet. Då tar han flaskan och börjar spreja på “Pipis” – vår leksaksmus som piper och en annan leksak. Plötsligt tappade jag kontrollen över både tassar och morrhår och flänga runt mellan leksakerna och nosa som en galning. Jag hade blivit drogad!

Som om inte det räckte, så började även Snuffe uppvisa symptom på att sniffat kattmynta. Han blev totalt koko och anföll Pipis så att tussarna flög. Sen var det nästan slagsmål mellan oss tre. Jag, Pipis och Snuffe.

“Va’ ere åm? Försvinn! Ja’ leker me’ Pipis, seru väl.”

*sniff sniff, nosa nosa* “Mmmmm…” *dreggel*

“Försöker du schmita va? Här schkaru få’rej en omgång schtryk!”

“Men vad i hela Jamlunda sysslar du med Snuffe? Ge hit den där!”

“Hm, det luk-k-k-ktar gott. (sniffa sniff, nosa nosa) Yargh! Kattmynta!” *supersniff*

Nu har jag inte tid längre. Måste utföra nosologisk undersökning av kattställningen. Husse sprejade den med nämligen. Ur vägen!!!

Lite trött

Jag fick jobba hårt i natt. Självklart var allt husses fel. Det började med att husse hade ont i skallen och låg och jämrade sig i soffan. Jag tyckte såklart synd om honom och tog det därför lugnare än vanligt. Annat var det med Snuffe som kom som ett försenat julkort och gjorde en tass-sving med skruv. Detta resulterade i att jag stukade flera morrhår och fick pälsen i oordning.

“Åh nej! Mina arma morrisar!” (bilden är tagen vid tidigare tillfälle)

Tyvärr märkte jag inte av mina stukade morrhår förrän klockan var cirka 2:22 på morgonen. Då jag är en upptagen katt om dagarna, så ville jag klargöra mina krav på direkten. Jag satte mig därför vid dörren och vrålade hela alfabetet på jamiska.

Sippo: Mjaaaaaaou! Bjaaaou…
Husse: Sch!
Sippo: Mjaoulisen jamingen???
Husse: Men tyst på dig!
Sippo: Mjaou mjaou? *svansvift*
Husse: ARGH! Tyst! Tig!
Sippo: MREEEEOW!!! MJAOU MJAOU BRÖÖÖÖL!!!
Husse: *underliga läten*

Efter denna uppvisning så gick jag och la mig på tvättmaskinen. Jag hade ju tydligt jamat mina krav. Då tog Snuffe över och började spela harpa på persiennerna. Det var inte långt ifrån att vi blev en katt fattigare här hemma.

“De va jettenera ett tag. Men som tur var så lugnade husse sig veldigt snabbt”, hälsar en skakad Snuffe från sängen.

Rapporterar

Jag börjar dagens inlägg med en väderleksrapport: BLÖTT!
Slut på väderleksrapporten.

“Jo det stämmer. Jag har efter en noggrann undersökning konstaterat att det är blött ute. Min svans bekräftar det.”

 Så har husse hittat på tokigheter igen. Han hittade en sprayflaska med kattmynta. Denna flaska användes på hela klätterställningen, så det luktade mynta i hela lägenheten Jag försökte kämpa emot, men till slut blev jag bara tvungen att ge upp och kastade mig över ena stolpen.

*sniff sniff, snörvel, sniff sniff (klösa, klösa) sniff igen.*

Jag hävdar att denna händelse aldrig ägt rum. Jag skulle då inte förnedra mig endast för lite kattmynta. Det är någon annan katt på bilden. Personligen tror jag det är Snuffe som klätt ut sig.

“Vadå jag?! Nu jamar du i nattmössan igen din myntasniffare!”

Löööv me!

Så tänkte jag på min dagliga morgonpromenad. Det var för omväxlingens skull husse som släpade ut mig i det blåsiga vädret. Jag var lagom intresserad av att få massa blött och blåst i pälsen. Men husse ville så gärna testa sin nya leksak.

Efter ett tag så glömde jag bort det dåliga vädret och koncentrerade mig på alla roliga löv som blåste omkring. Jag kände en otrolig önskan att sjunga lite.

“Hm, här var vi visst lite bladiga.” *hehe*

*sniffa sniffa, nosa nosa*

*vissel, vissel* “Löööv me tender löööv me true…”

Jag var faktiskt så upptagen av alla löv, att jag totalt glömde bort att bete mig som en riktig säkerhetskatt. Det var lite pinsamt när jag plötsligt upptäckte flygfän på området. Men jag återhämtade mig snabbt och jamade ut dom efter noter!

“Hallå där! Ge katten i min gräsmatta era fjäderbuskar!”

Mååål!

Jag måste blivit biten av en sån där sportfluga, eller vad det kallas.  Under vår morgonpromenad så var jag bara tvungen att dribbla lite och då lyckades jag göra flera mål. Tyvärr så fick husse bara med ett.

I går så gjorde jag även ett par kattrusningar upp i träden. Vet inte vad det är med mig. Försenade vårkänslor?

“Jag är så snabb att husse inte hinner med att fota. Tjohooo!”

Lite busig

Jag kunde bara inte låta bli att leka lite på morgonen. Egentligen så leker jag ju inte så mycket, men den här morgonen var lite kall och så tyckte jag att husse behövde röra lite på sig eftersom han gick och huttrade. Vad är då bättre än att spela “spark med liten frukt”?

Inte nog med att man snabbt fick upp värmen i pälsen, men även husse såg ut att ha roligt. Han blir så glad varje gång jag busar lite. Så jag får väl offra lite av värdigheten för att göra honom glad.

“Haha! Jag fick den till slut. Hm… (sniff, sniff) Luktar den inte lite konstigt?”