Suck...

Husse har varit upptagen med att sova och spela massa zåmbi-spel på datorn, så min livsviktiga blogg har liksom kommit i skymundan. Jag är väldigt upprörd över detta och sitter nu och slipar på en anmälan mot husse för 'olovligt dator-stjälande från katt'. Det borde finnas en sån paragraf i grundlagen. Om det inte finns en sån, så får vi be SVEKATT att fixa det åt oss.

Tack för den husse

Alltid lika trevligt att bli blixtrad i ögonen när man ligger och vilar. *mutter*

Katten också

Äschjam vilken otur vi hade idag. Jag hade nämligen hittat ett hemligt förråd med dentisar bakom micron i köket. Men varje gång jag stoppade ner nosen och började tugga, så kom husse rusande och undrade vad det var som lät. Han blev väldigt misstänksam när han för fjärde gången hittade mig bakom micron. Till slut tittade han där bakom och hittade min öppna dentisask och så låste han in den i skåpet. Fy jamarns så elakt!

Oförlåtligt gjort husse!

Jam så sur jag är på husse nu. Han kom nämligen hem med en kattong blötmat till oss katter och så började han plocka fram skålarna för mjukmaten. Jag kunde såklart inte hålla mig, utan skuttade upp på diskbänken för att hjälpa husse att plocka fram allting. Nu var det bara så att husse hittade endast TVÅ skålar och vi är TRE katter.

Länge rotade han runt i skåpen och jag var nu rejält orolig för att det hemska skåpmonstret hade slukat ena skålen - MIN skål. Till slut kommer han på vart skålen står och plockar fram den. Det jag såg, fick mina morrhår att krulla sig av den hemska synen. Min matskål har använts till glödlampor. Trasiga glödlampor till och med. Hur kunde du husse??!!

Hur kunde du husse?

Inget till mig

Jam så besviken jag är på husse idag. Han var nämligen iväg och handlade klockan tidigt på morgonen och när han kom hem så hade han en stor bukett blommor med sig. Jag antog såklart att det var till mig, för mitt väl utförda arbete som säkerhetskatt och jourhavande kompis. Men ack så jag bedrog mig. Det visade sig nämligen att blommorna var till snälla Emma som ska pröva att byta jobb ett halvår. Så husse hade köpt blommorna till henne! Inte ens det medföljande kortet fick jag nosa på .*djup suck*

Men när det visade sig att Emma hade med sig gottis som hon bjöd husse på, då blev jag alldeles till mig och hoppade upp på bordet för att få smaka på delikatesserna. Då säger elakingarna att det är choklad i och att det inte är bra för mig. Då slängde jag mig raklång på bordet och tjurade.

Hur kan ni äta gott utan att bjuda mig?

Viska jamar - Men ja' då...

Vaffö får inte ja' äta hos farbror Sippo för? Kan ja' jelpa att hans mat e mycke' gottigare än min?
Dumma husse tjör bort mej när ja' försöker äta där. *sniff*

Glufs, knaper...

Så hungrig... *sniff*

Tindra jamar - Fräckt!

Husse e dum mot mej. Viska brukar ju plocka in diverse sniglar från uteplatsen och spela tassboll med dom i lägenheten. Så jam ville åxå plocka in nåt att leka med å tog därför med mej ett jettstort löv som prasslade så kuligt. Men tror ni att jag fick behålla mitt löv? Nä! Det fick jag inte! Husse kastade ut det och påstod helt fräckt att jag skräpade ner. *sniff* Hur kunde han?

Vi finns kvar här

Men husse har blivit totalt insnöad på något problem med datorn, så han "har inte tid" med att hjälpa mig med bloggen... *slokande morrhår*

Onda ögat

Han mår inte riktigt bra i skallen. Morgonen började bra, men sen så blev han snurrig i skallen och fick ont i magen. Det var nästan slagsmål om vem som skulle på lådan först. Jag råkade liksom känna behovet tränga på i just det ögonblick husse skulle rusa in där. För att undvika att bli sparkad i skallen som Viska blev, så lät jag honom gå in först. Sen satt jag i dörröppningen och gav honom onda ögat. Sen satte jag mig på lådan och fortsatte ge honom onda ögat. Nu har jag sträckt mitt ena öga. Tror jag fått en sån där sengångare, eller vad det nu heter, i ögat.

Hungriga

Det är med svaga tassar jag skriver dagens blogginlägg, det har nämligen skett något fruktansvärt här hemma. Tjejernas mathink var helt tom. Det fanns knappt mat till en av dem. Givetvis hade jag ingen lust att dela med mig av min mat, så jag frågade jag husse rakt ut: "Husse, är vi utan mat?"

Jag förväntade mig såklart en reaktion från husse där han skulle brista ut i gråt och säga att han var en fruktansvärd husse som inte hade ordnat mat Tindra och Viska. Så måste det ju vara, eftersom hinken och plastbyttorna var tomma. Var detta slutet för vår familj? Skulle vi hungra ihjäl nu?

En fruktansvärd syn, som ingen katt borde behöva se. Någonsin.

Jag insåg snabbt att något måste göras och jamade till husse att han skulle släppa ut mig, så att jag kunde jaga efter mat åt dem och ta med hem. Sist Viska var ute på egen tass, så var hon ju borta i fyra dygn. Men på vägen till dörren så reagerar jag på en jättestor kattong som står i hörnet. Jag blev lite fundersam, för att husse hade nämligen plockat ur all kattsand för över två veckor sedan, så varför fanns kattongen kvar? Och varför var den vänd emot väggen?

Jag bökade och nosade lite och till slut hittade jag det. En oöppnad tiokilos säck med kattmat! Det var inte frågan om några svåra tider. Det handlade bara om att husse plötsligt blivit utseendefixerad och därför skulle svälta tjejerna. Och mig med! Det är nämligen inte bara Tindra som får svälta, utan hela familjen, utom husse såklart, har blivit satta på diet!!

Nedrigt av husse

Vet ni vad han har gjort?! Han ringde en hantverkare som lagade den trasiga garderobsdörren i sovrummet. Var ska vi nu ta våra tupplurar? Visserligen har jag inte sovit i garderoben så mycket sedan flytten, men ändå. Det är liksom principen det handlar om. Dessutom tog det knappt ett år. I förra lägenheten stod dörren bredvid garderoben i åtta år. Husse har blivit lite snabbare sedan flytten.

Nu blev jag helt plötsligt jättesugen på att lägga mig i garderoben. *suckar*

Så här såg det ut när vi flyttade in. Jamarbra tyckte jag.

Titta så trist det blev när dörren sattes fast. *suckar*

Min bok

Jag har ju skrivit en lite bok om det första året hos husse. Men det fanns många som inte kände till det, så nu jamar jag det igen: Den finns att köpa på bod.se
Tyvärr har den andra utgåvan inte lika snygg bild på framsidan. Vi beklagar det jamarmycket.

Annars har det inte hänt mycket här hemma. Husse har betalat räkningar och samtidigt kollat oroväckande mycket på oss katter. Han hävdar (helt felaktigt såklart) att vi äter honom ur huset.
"Ni får börja återanvända sanden i lådorna och så får ni äta mindre."
Jag blev fräsförbaskad och kastade en skrammelråtta i skallen på honom. I morgon ska jag fälla honom när han vinglar ut ur sovrummet. Äta mindre? Fnys!

Dumma mattider

Jam så trött jag blir på människor ibland. Varför kan vi inte få mat när vi är hungriga? Varför ska det jämt tjatas om dessa mattider, som våra egna människor ändå inte håller själva. Men vi katter förväntas att svälta mellan varje måltid. *surar*
Vi var jättehungriga i dag, men husse vägrade ge oss käk. Han sa att vi fick vänta till lunchen som var om en timme. Detta säger han samtidigt som han själv sitter och glufsar i sig massa gott!!
Detta är en skandal utan dess like. En värsta Kattgaten ju! *stampar ilsket*

Jag hatar dig husse!! *fräs*

Hur kunde du göra det här mot mig? Jag kommer skämmas ihjäl på bloggträffen.

Viska jamar - Jamarns dej husse!!

Husse e jettedum! Han har tjöpt nya skor såm han hade me' sej hem i da'. Va' ska ja' nu leka me' om kvällarna när han å dåm andra kållar på TV? Jam jillade husses gamla skor, dåm va' jetteroliga att sparka kaninben på. Men husse gnällde över att de' var för varmt i vinterskor, dessutom var dåm gamla. Jaha? Kunde inte ja' ha fått dåm då?? *stampar ilsket*

Inte alls samma bastanta modell som vinterskorna.

Jag, en blocketkatt??

Nujam har husse skitit i den blå kattlådan för sista gången. Nu är det krig!!
Det började i går med att han gnällde över min persiennharpa på morgonen. Sen gnällde han över att jag jamade för mycket (jag var hungrig) sen skällde han på mig för att jag försökte få upp skåpluckorna i köket. Vad jag än gjorde, så fick jag skäll. Men värst var det på kvällen när han skrev på Facebook att han skulle sälja mig billigt om jag inte slutade bråka. Då var det en annan på Facebook som skrev att hennes katt var nära att bli en blocketkatt. En katt som säljs på blocket. Det tyckte husse var helfestligt och började därför kalla mig för blocketkatt. Hur kan man hota sina pälsklingar med något sådant? *darr på läppen* Det är faktiskt deras eget fel om inte matskålarna är toppfyllda och skåpluckorna öppna. Vi katter är faktiskt nyfikna av oss och då blir vi även hungriga när vi utforskar reviret.

Med vänliga jam,
Sippo - kränkt katt.

Tindra jamar - Fräckt!

Här ligger man å myser på en varm å schön jacka, då plötsligt husse börjar rycka och dra i den. Han menade att han behövde den bättre schelv, nu när han skulle gå ut å tända en stinkpinne. Snell som ja' e, så lät ja' honom få jackan å blev plötsligt schelv sittandes på den kalla marken. Vissa människor har stenhjärta. *morrhårsdarr*

Vadå din jacka? Hur menar du nu då?

Jaha-jam, va' de så du menade. Burrjam så kallt...

Skåpmonstret

Jag svär att jag hörde det skratta i dag. Flera gånger när husse hade gått och lagt sig i soffan, så hörde jag mystiska ljud från ena köksskåpet. Jag smög tyst fram och lyssnade. Jodå, nog var det alltid någon som skrattade där inne. Jag bestämde mig för att göra ett överraskningsangrepp, men tyvärr hade jag lite problem med att få upp skåpluckan. När jag för sjuttifemtonde gången försökt öppna och den stängts igen med en smäll, så kom en väldigt ilsken husse ut i köket och brölade nåt om att jag förde ett fasligt oljud när han sov. Ursäkta mig då, för att jag försöker sköta mitt jobb som säkerhetskatt. Nästa gång ska jag låta skåpmonstret bita dig i fötterna, så du kanske förstår allvaret. *mutter*
-Sippo,
Säkerhetskatt av rang.

Husse på hal is

Husse smet hemifrån i dag för att göra några ärenden med en bekant. När han kom hem hade han ont lite här och var. Jag frågade husse lite försiktigt vad katten han hade sysslat med egentligen. Han förklarade då att det var jättehalt på vissa ställen och han var på väg att göra sitt berömda dansnummer flera gånger då benen stack åt varsitt håll. Han frågade lite försiktigt om jag inte kunde följa med ut nästa gång - som stöd alltså. Jag förklarade för honom att jag inte var så där jättesugen på att bli blöt om tassarna, men husse kunde ju kanske testa att ta av sig skorna och använda sina egna klor som han har på tårna.

Uppenbarligen var det ingen bra idé och han undrade istället om han kunde få låna mina klor nästa gång. Jag jamade vänligt men bestämt, att han faktiskt fick vänta tills de var lagom långa. Då svarade han att det inte var så kinkigt och så hämtade han klosaxen. Då stack jag.

Fnys!

Fyjam vad jag är kränkt. Katten Gustav jamade ju om hur mysigt han hade det i sin kattong och att han blev lite stött när hans matte trodde att han skulle göra DET där, bara för att han krafsade lite i kattongen.  Tror ni inte att undertecknad råkade ut för precis samma sak! Jag höll på att krafsa lite försiktigt i kattransporten, för att kontrollera hållfastheten i den. Husse började direkt stirra på mig som om jag käkat upp hans godis utan att bjuda.

När jag krafsat klart och lämnat transporten, så kastade sig husse över den och tog ut handduken som låg i, för att känna om jag hade gjort nåt på den. Hur kan man tro att jag skulle göra nåt sånt dumt?! Till skillnad från husse, så är jag noga med vart jag gör mina behov. Inte som husse, han lyfter bara på ena benet och väsnas så att en döv grävling får hjärtslag.

Tro mig husse, jag vet skillnad mellan kattong och kattlåda.