Varmt

Jama om flämtvarmt! Jag har nästan svettats pälsen av mig när vi varit ute på patrull. Flera gånger försökte jag lägga mig ner i skuggan och ta det lugnt, men då blev husse rastlös. *mutter*

Men jag ska inte bara fräsa åt honom, han har faktiskt varit snäll och suttit med mig här och där i sol som skugga. Jag vet faktiskt att husse inte mår så vidare bra när det är flämtvarmt, och han har ändå ingen päls, annat än den på skallen.

“Här ligger jag och spanar vid min husvägg.”

Flämtvarmt

Värmen har kommit tillbaka ordentligt nu. Inte för att jag klagar, men min kära husse håller på att kasta in handduken, eller vad man säger.

Vi hade precis kommit ut på morgonpromenaden då han märker att han glömt stinkpinnarna hemma. Självklart tog jag tillfället i akt för att få honom att sluta upp med de där dumheterna. Det enda som hände var att han blev allmänt sur och grinig. Som tur var kom en av mina snälla grannar fram och kliade mig på magen. *spinner*

Efter knappt halva avklarade patrullen så börjar husse dra i kopplet och säger att han vill hem. Han mådde dåligt tydligen. Jag funderade på att föreslå en sån där avmaskning. Det är ju så populärt att ge oss katter, nu kunde han ta mig mjaousan pröva det själv, tänkte jag. Men efter att noterat viss irritation hos husse, så avstod jag.

“Kom här husse så ska jag pigga upp dig din suris.”

 

*Uppdaterat 17.04*

Var precis ute på ytterligare en promenad med husse. Tyvärr kunde jag inte twittra om det, då twitter inte ville vara med. Dessutom så var det så varmt ute att jag ville bara ligga och slöa i buskarna. Det fick man ju så klart inte, utan då började husse dra i kopplet.

Jag blev rejält ilsken och fräste ut honom efter noter. Då blev han sur och sa att skulle jag vara fräsig av mig, då kunde vi lika gärna gå in. Så nu är vi hemma igen. *fnyser*

“Men jag vill ligga här under ju. Leta upp en buske du med.”

Har ingen häst…

Ibland har jag funderat på att be husse om en häst. Inte för att det är jobbigt att gå på egna tassar, men tänk så mycket snabbare jag skulle kunna kontrollera mitt revir, för att inte tala om hur tufft det skulle se ut när jag rider iväg i solnedgången.

Fast å andra sidan så tror jag att husse skulle få rätt rejäla problem med att hålla takten. Han har ju problem redan nu stackaren.

Sheriff Sippo tassar bort i solnedgången…

Så blev det flämtvarmt idag också. Då passade jag på att tvinga ut husse. Han såg alldeles för mätt och belåten ut. Efter en liten stund ute så började han svettas och såg allmänt dålig ut. Själv mådde jag toppen och nosade på allt jag kom åt.

*sniffa sniffa, nosa nosa*

“Hm, varför rakar dom bara halva gräsmattan för? Underligt.”

Då blev jag arg

Jag har gjort något dumt idag. Husse och jag var på promenad i värmen och det var så skönt ute. Problemet var att när husse ville gå in, så hade jag lagt mig så skönt bland buskarna och ville inte alls röra mig. När husse då försöker lyfta mig så blir jag jättearg och fräser åt honom. Jag råkade till och med bita honom i fingret. Då blev han arg och skällde på mig. Men det är väl inte mitt fel att han ska hålla på och lyfta upp mig heller…

“Nej. Jag vägrar att gå in. Försvinn med dig!”

Så var vi ute på eftermiddagen en kort sväng. Då menar jag verkligen kort. Jag gick och la mig i skuggan av buskarna och vägrade att röra på mig. Så gick jag en sväng på staketet runt sandlådan. Men det var inget vidare för fåglarna har lämnat lite… uhm, fläckar, om man så jamar. *örk* Så blev jag självklart kliad på magen av en granne också. Fast det var efter hon skrämt halvt ihjäl mig med vad dom kallade för “gräsklippare, modell handjagare”. Det var verkligen inte svårt att gissa sig till vad dom handjagade med den. *ryser*

Här är förresten ett foto på en kattkollega som husse hälsade på igår. Love heter han och är hela 12 år. Det ni!

“Se djupt in i mina ögon… och ge mig godis!”

Flämtvarmt

Idag är det så där flämtvarmt igen. Dessutom är det kvavt, säger husse. Han påstår sig känna när det blir åska. Så nu får vi se om han har rätt eller inte. Orkade faktiskt inte vara ute så länge i värmen. Dessutom började husses ansikte bli lite väl rött. Han påminde om en tomat i ansiktet.

“Skönt med lite skugga. Är det inte lite varmt där ute husse? Uhm, husse?? Hoho…”

Inte heller har vi hört något om grannkatten. Vi hoppas på att den lille har hittat hem och njuter av god mat. Så träffade vi på husses granne också. Hon passade på att klia mig lite bakom örat. Självklart visade jag mina konster och gjorde ett par rejäla kullerbyttor vid fötterna.

Funderar på om jag inte ska börja ta betalt för mina konster.

Något är på gång…

Nu börjar jag faktiskt bli lite orolig måste jag jama. Husse ringde till stickisen idag för att boka tid. Jag skrattade tyst för mig själv, eftersom jag vet att det är Snuffes tur att bli stickad i nacken. *rys* Döm då om min förvåning när husse säger i telefonen “…ja han är åtta år…” Vad?! Hursa!? Min nosologiska instinkt varnade mig.

“Här ligger jag och funderar på husses tokiga tilltag.” *mutter*

1. Snuffe är bara 1½ år, inte åtta.
2. Husse har börjat titta lite oroväckande mycket på mig.
3. Husse pratar om försäkring av… uhm, gammal katt.
4. Jag kan inte minnas att jag är försäkrad.
5. Husse har varit lite väl gosig idag.

Alla dessa punkter ger en väldigt oroväckande bild av morgondagen. Det är jag som ska till stickisen. Igen! *snörvel* Men det jamar jag bara, att om det ska stickas nånstans så blir det i husses bakdel. Någon måtta får det vara. *fnyser*
Förresten är jag inte alls gammal. *dubbelfnys*

Så har vi ju varit ute och luftat pälsen lite. Eller jag luftade, husse stod mest och flämtade under ett träd. Jag är lite smått orolig för att han en dag ska bli misstänkt för att vara en snuskgubbe.

“Här kollar jag så husväggen inte håller på att rasa samman.”

“Måste ju undersöka från alla håll och kanter.”

“Då husse inte hade några medaljer att dela ut för mitt arbete, fick jag nöja mig med tredje klassens blomma i selen.” *mutter*

Jag passade även på att köra ett rejält gympapass när vi ändå var ute. Jag vill vara säker på att kroppen är i form för eventuell rymning. Annars så får jag nöja mig med att spänna musklerna.

“Det är viktigt att ta ordentligt med sats från ena hållet. Annars kan man fastna på rygg…”

“..så rullar man över mot andra sidan.”

“Efter rullningen så kurar man samman och slappnar av. Låt morrhår och svans falla mot marken och andas långsamt.”

“Det var allt från Sippo’s rullövning idag.”

En bra dag

Ännu en dag med massa sol. Jag har njutit i fulla drag ute på gräsmattan. Min kära husse däremot, såg ut som en smältande isbit. Det bara rann om den stackaren. Det var en väldigt stor sol ute.

“Äntligen lite sol ute. Mår du bra husse? Du ser lite spak ut.”

Sippo: Först längtar du efter solen och nu när den är här så vill du ha moln igen. Är du inte klok? Husse: *Flås, flämt*

“Ibland gömde sig solen. Men bara för en liten stund, sen kom den fram igen.

Jag gjorde ett par rejäla kattrusningar upp i ett par träd. Men efter en stund började jag förstå hur husse kände sig. Jag var alldeles svettig i pälsen och torr i munnen. Fast det botade jag med lite gräs.

Sippo: Gott med lite saftigt gräs och lite skugga. Finns tyvärr bara plats för en här under. Vill du smaka lite? Husse? Husse!? Husse: *jämmer, flås, flämt*

*sniffa sniffa, nosa nosa*

Det blev faktiskt ingen längre promenad. Jag konstaterade att alla buskar verkade finnas på plats och området var säkrat från fiender. Allt var under kontroll och vi kunde tassa hem igen.

När vi har hemma så skulle husse försöka rulla ett par stinkpinnar som han kunde puffa på. *urk* Tyvärr för husse, så fungerar svettiga fingrar inte så bra ihop med rullpapper med klister. Eller snarare, det funkade lite för bra. Husse svor en evighet och sen gav han upp.

Inget nytt

Det har inte hänt så mycket här hemma idag heller. Jag har mest legat och slappat på tvättmaskinen i badrummet. Det är det enda ställe i lägenheten där man inte svettas pälsen av sig.

Snuffe har börjat bli lite stor i jamen tycker jag. Igår kväll så anföll han mig när jag höll på att undersöka en spännande dammtuss. Givetvis så fräste jag till på allvar. Anfalla en katt mitt i en nosologisk undersökning. *fnys*

En underbar dag för oss katter

Vilken lycka jag känner i dag. Först och främst för att Puff äntligen har hittats. Gustav har gått omkring med sina människor och letat efter Puff, som saknats i två dagar! Som katt kan jag ju inte göra annat än att klappa tassarna av glädje. Tassa gärna in hos Gustav och läs mer. Men jag och husse var faktiskt riktigt rädda ett tag.

Själv har jag bara legat och dragit mig i garderoben halva dan. Jag orkade inte ens jama upp husse från soffan, utan han fick ligga där och snarka. Är jag inte en snäll kisse? Men sen så blev det dags för patrull.

 

“Vad är det du stirrar på då husse? Aldrig sett en katt lägga tassarna i kors eller?” 

*sniff, sniff, nosa, nosa*

“Så härligt med mycket gräs att tassa runt i. Fast det känns lite som att tassa runt i maten.”

“Jag är inte alls smutsig. Vad svamlar du om nu då?!”

Den här gången så litade inte husse på temperatur mojängen som sa VARMT. Utan husse slängde på sig en skjorta och jacka. Snacka om att han svettades när vi väl kom ut, och för ovanlighetens skull så blåste det inte det allra minsta. Stackars husse.

Men det bästa var nog på vägen hem. Det kom en tvåbening och berömde husse för han var en sån bra kattägare. Jag blev så paff att jag totalt glömde bli förolämpad. Han hade kanske ingen katt och visst därför inte att det är jag som äger husse. Men i vilket fall så fick husse beröm för att jag gick i koppel och inte sprang lös och “skräpade ner” som han sa. Husse blev totalt förvirrad och glömde nästan bort att tacka. Men var det någon som tackade mig för att jag höll koll på husse då? Nä, just det. *mutter*

 

”Slick på nosen till nästa gång kära vänner.”

Varmt!

I dag har det varit jättefint väder hela dagen. På morgonen sprang husse ut på uteplatsen med jämna mellanrum för att leka med sina stinkpinnar. Då passade även Snuffe och jag på att ta lite frisk luft och äta gräs. Snuffe som annars inte vågar gå ut, har inte fått så mycket gräs att äta. Mest för att sist husse försökte odla kattgräs så gick det inget vidare.


"Här sitter jag vid fönstret och vakar
över Snuffe så han inte går vilse."


"Vadå gå vilse? Vi är ju fast bakom det här nätet ju!"

Det var först framåt kvällen som jag lyckades släpa ut husse på promenad. Det är viktigt att röra på sig husse! Men det blev så varmt efter ett tag att jag ville bara lägga mig ner och sova i gräset. Men det fick jag ju så klart inte göra. *fnys* Nu förstår jag hur husse känner när han blir väckt hela tiden. *mutter*

På vägen hem så passade jag i alla fall på att ta mig ett skrovmål av gott gräs. Det är verkligen mums för magen.


Tassa lugnt kamrater.
-Sippo, gräslig katt.

Vårkänslor

I dag har det varit ett fankattiskt väder ute. Solen lyste hela dagen och gjorde min päls så varm och skön. Tydligen tyckte husse det med, för han har börjat klia och klappa mig när vi är ute. Förut så jagade han efter mig bara.

“Skönt och varmt här ute. Kurr, kurr.”

“Titta husse. Ätbara vårtecken.
Vadå inte äta dom?!”

Vi tog en vända i den lokala skogsdungen och luktade på lite fler pinnar och kottar. Vi kan ju missat några när vi var här sist. Det fanns ett par nya dofter, men dom övermarkerade jag. Det är min skog nu.

“Här patrullerar jag min fina skog.”

“Här har jag fastnat med kopplet
i min fina skog. (mutter, morr)”

Sen fortsatte vi långt bort. Jag kände nämligen för att tassa andra stigar än dom vanliga i dag. Om man bortser från dumma brummisar som körde runt, så var det trevligt. En otäck sak med våren, där är dom där motorcyklarna. Dom tycker jag inte alls om. Dom låter och så verkar dom lite instabila. Dom som kör alltså.

På vägen hem träffade vi på en avlägsen bekant. Han var lite kompis med Masken Börje tror jag. Jag försökte starta ett samtal, men han var inte alls på humör. Morgontjurig kan man tänka.

“Hörru, har du sett Börje i år? Hallå?!”

Så riskerade jag liv och päls för att fortsätta dokumenteringen av otäcka väggar. Här kommer en bild på fler konstiga saker som plötsligt börjar vråla när man går förbi.

“Milda morrhår! Det är ett helt gäng.
Spring husse, spring för livet!”

Lite varmare ute

Äntligen kommer det lite härlig värme. Med extra jamning på lite. Stack nosen utanför dörren på eftermiddagen för att ta en stärkande promenad, eller paower-wålk som vissa människor kallar det.

Började med att göra husse lite förvirrad när vi stod vid buskarna. Jag kunde nämligen inte bestämma mig om jag skulle hålla mig på den snöfria vägen eller om jag skulle ta och tassa runt i det vita. Det slutade med att jag släpade med stackars husse i jättedjup snö.

“Hm, ska jag, eller ska jag inte...?”

Själv hade jag det rätt bra eftersom det vita hade försvunnit precis vid husväggen. Det passade mig utmärkt. Jag tassade runt på det härliga och ytterst välsmakande gräset. Verkar som hundar undviker att svansa runt min husvägg när det ligger vitt ute. Antagligen så vågar dom inte släpa ut sina människor i det vita. Så går det när man låter människan bestämma.

“Okej, jag går väl då. Men husse vad
gör du ända där borta?”

 

“Åh så härligt med lite grönt ute.”

 

“Det dumma vita nu försvinner
då äter jag gräs om jag hinner.”

-Sippo, gräslig katt.