Hjälp! Den anfaller!

Det var med blotta förskräckelsen som jag klarade mig undan ett synnerligen grymt och minst jamat, oväntat angrepp. Vi hade precis kommit hem från morgonpromenaden och husse skulle fixa lite att äta. Själv var jag utsvulten efter min högst krävande undersökning av stolen i buskaget.

Stolen står fortfarande kvar bland mina buskar. Märkligt.

Självklart stod undertecknad katt bredvid och kontrollerade så han inte använde för mycket smör och pålägg. Problemet var bara att när jag såg skinkan så tog mörka krafter över mig och jag började vråla för full hals –Ge mig! Jag vill ha!

Plötsligt så smackade det bara till och jag var totalt blind. Det var en halv skinka som hade gjort ett smygangrepp och lagt sig rakt över ansiktet på mig. Förstå min skräck när jag inte såg ett smack och allting luktade häst!

Husse höll på att skratta ihjäl sig, medan jag kämpade för mitt arma liv. Det var enbart tack vare min commandoträning som jag undgick att bli absorberad av den ondskefulla skinkan. Men vänta bara. Jag ska nog hämnas!

Händelselös dag

Var ute en sväng med husse på morgonen. Utförde lite buskologi, men annars har det inte hänt så mycket.

Husses favoritkanal på tv’n dog. Så jag har fått agera lite stödkatt. Men nu kom den visst tillbaka igen. Tur det, husse började se riktigt risig ut.

Tassa lugnt i helgen kamrater.

Masken Börje

Hela dagen har det varit tråkigt väder. Men trots det så känns det inte riktigt så farligt, med tanke på att det kom otäckt vitt igår.
Jag tassade som bäst omkring på min morgonpromenad, då jag såg ett välbekant ansikte, eller om det var bakdelen jag kände igen. Faktum är att det kan vara lite svårt att veta vad som är bak och fram på dessa små krabater. Det var Masken Börje! Han var ute och sträckte på sig så ingen skulle kunna anklaga honom för att vara en latmask.
Jag blev så glad över att se honom igen, att jag råkade daska till honom med tassen. Själv tycker jag inte att det var så hårt, men Börje påstod att det påminde om en lokal jordbävning och att han nu hade fått huvudvärk. Självklart blev jag lite stött och skulle ge honom en nosbuff. Men av någon underlig anledning råkade jag slicka lite på honom. Då började han skrika så otäckt att jag blev rädd och tassade iväg.

“Börje! Tjenare gamla kompis, hur är läget?” *tass tass*

Växlande väder

I dag kan har jag inte så mycket att rapportera förutom att vädret varit minst jamat underligt.

Vi började som vanligt med en härlig morgonpromenad. Trodde jag i alla fall. Så fort vi kom utanför porten gjorde jag den fruktansvärda upptäckten att det kom massor med otäckt vitt. Jag utförde en mindre noggrann patrull på innergården, sedan sprang jag hem med sådan fart att husse flög som ett segel efter mig. Efter denna uppfriskande promenad så intog jag gosläge i sängen.

På eftermiddagen så släpade husse ut mig igen. Nu hade det otäckt vita blivit otäckt blött istället. Jag nosade runt lite försiktigt bland buskarna för att kontrollera så inga kompisar till Masken Börje hade frusit fast.

Mitt i patrullen så upphör det blöta att ramla ner och ersätts återigen av otäckt vitt. Jag försökte desperat söka skydd under en buske, men det läckte igenom. Då gav jag upp och gick in igen.

“Inte ens under buskarna är man säker från det otäckt blöta.”

Uppdaterat: SNÖ!

Alarm! Samtliga katter till drabbningsplatserna! Högsta svansberedskap är utfärdat. Det kommer otäckt vitt!

Husse var på väg till något som heter “macken” för att handla eller om han bara skulle låna något. Min ofelbara nosradar sa mig att något var på väg att hända. Det gjorde det.

När husse kom hem så hade han otäckt vitt på sig och såg allmänt frusen ut. Självklart tyckte jag då att det var ett lämpligt tillfälle att jama till sig en kvällsrunda. Jag menar, nu har man ju sovit hela dan och är pigg. Dessutom var det snällare mot husse att jaga ut honom igen, innan han fick tillbaka känseln i fingrarna. Är jag inte en snäll kisse?

“Husses biltak nu på kvällen.” *hutter*

 

Men så vill jag jama allvar också.

• Tänk på oss katter nu när det är kallt. Det är inte kul att vara utelåst, bortglömd eller vilse. Det är kallt och det kommer bli kallare.
• En uppmaning till er som trampar runt på såna där tvåhjulingar som inte låter. KÖP LYSE FÖR &#!%&$€ Jag höll nästan på att springa rakt in i en som jag inte såg. Om jag har en blinkis, då kan mjaousan i mig ni också ha det! *arg*

Händelselöst

Det har inte hänt något speciellt i dag. Jag var ute på en morgonpromenad, men det stormade och var jättekallt. Dessutom så fick husse ett samtal, så han fick byta telefonhand hela tiden för han tappade känseln i den.

Dessutom så började det komma otäckt vitt. Det var väldigt lite, men det fick husse att nästan hoppa ur skorna och vråla “det snöar!” Som om inte undertecknad katt redan hade märkt det. *hmpf*

Efter en liten stund fick jag nog och den pälsrufsande blåsten och gick in igen. Sedan dess har jag legat och slappat i sängen och jagat svansen av Snuffe.

Nu måste jag nog göra en ansträngning och gäspa lite.
Tassen!

Gammelhusse på besök

Oj vad det har varit kaos här hemma idag. Morgonen började ungefär klockan 04 för husse. Jag hörde hur han vände och vred sig i sängen och inte fick någon ro. Snuffe och jag försökte med lite spinning och trampning, men inget fungerade.

Det blev en rätt tidig morgonpromenad och vi, eller jag snarare, gick fyra varv runt min favoritbuske utanför porten. Sedan blev jag frusen om tassarna och ville gå in.

Här ligger jag vid favoritbusken. Fast det här fotot var taget i somras, när det var liiiite varmare om tassarna. *djup suck*

På eftermiddagen så kom gammelhusse på besök! *skuttar* Han hade ju med sig massor med räkor sist han var här, så självklart förväntade vi oss ett par den här gången med. Men inte då.

Däremot så hade han och husse roligt med en massa “sjukpapper” som husse sa. Jag blev lite fundersam på hur ett papper kunde bli sjukt. Men så förstod jag sedan att det inte var pappret, utan husse som var lite sjuk. Självklart erbjöd jag mina kattologiska tjänster och kastade mig därför raklång bland alla papper. Både husse och gammelhusse morrade åt mig då och bad mig ge &#¤"&% i papprena. Otack är kattens lön.

Efter avklarade pappersstudier så blev det presenter. Det vill säga, dom försökte slå in en present som skulle skickas till något företag. Det hade med hemtelefonen att göra.

Även denna gång var jag tvungen att övervaka det hela, så ingenting gick fel. Fast den här gången så höll det på att sluta i katt-a-strof, då gammelhusse hotade med att tejpa fast svansen i bordet! Olaga hot mot katt!

“Men ska du inte tejpa lite åt andra hållet också? Vadå försvinn? Vad menas va?! Hörru, ge katten i min svans!”

Angående gårdagens fynd i buskarna, så står den fortfarande kvar. Jag ska utföra en noggrannare undersökning vid tillfälle.