onsdag 27 februari 2013

Nytt försök


Husse gjorde ett nytt försök idag att knyta kontakt med nykomlingen. Han hade nämligen suttit i telefon med blogghjälpen och de hade kommit fram till att han nu kanske måste tvinga ut henne, så hon inte sitter där under sängen och svälter ihjäl. Tindra och jag försöket locka ut ut henne vid tvåtiden i natt, men det gick inte så bra. Det blev ett fasligt liv mellan tjejerna och husse hävdar att hela sängen höll på att tippa över i tumultet.

Husse hade fått instruktioner om hur han skulle göra för att få fram henne, men tyvärr gick det inte så bra. Det blev ett fasligt liv och plötsligt hade husse arton klor i händerna - det gjorde ont hälsar han. Till slut lyckades han få ut henne från sovrummet och stängde dörren, så nu smyger hon mellan badrummet och bokhyllan. Fortsättning följer...

Trots svåra skador, så klagade aldrig husse.

Här ser ni våldsverkaren som försöker gömma sig bakom bokhyllan.

"De' va' väl inte mitt fel heller. Ja' trodde han skulle äta upp mej!"

Förresten så hände nåt lite festligt. Husse stod ute och tog en stinkpinne då ena grannen kommer förbi och hälsar. När husse hälsade tillbaka så sa grannen att husse hade en "sexig whiskyröst". Husse blev jättestolt och skulle tacka, men då lade rösten av och det ända som hördes var "KRAX KRAX... *host* KRAX"

10 kommentarer:

  1. Men stackars husse! Nu får Förste Säkerhetskatten rycka ut och kontrollera att han plåstrar om sig ordentligt!

    Hoppas Lilla Nya snart inser att ingen ska äta upp nån annan hos er...

    / Barbro

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag höll noga koll på honom när han tvättade och plåstrade om sig. Vi hoppas också att hon snart inser det.

      Radera
  2. Söta Alva kommer säkert fram så småningom. Jag kommer ihåg när jag flyttade hem till matte, då låg jag under soffan 3-4 dagar innan jag vågade mig fram på natten när matte och Wilma sov. Jag tassade lite på mattes fötter också när hon satt i soffan och hon fick klappa mig försiktigt men det tog nog nästan en vecka innan jag vågade undersöka hela lägenheten.
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är ju väldigt olika hur vi reagerar. Men vi väntar och hoppas.

      Radera
  3. Stackars husse. Se bara till att det inte börjar dunka i handen, får då är det antibiotikakur direkt. Bra att Alva kommit fram från sången i alla fall. Snart börjar hon nog förstå att det inte är förenat med livsfara att hälsa på er andra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Husse var mer förtvivlad över att han skrämt henne än såren han fick. Men nu håller vi Alva från sovrummet, så hon får lite kontakt med oss andra.
      Jag jamar till husse att känna så handen inte dunkar.

      Radera
  4. Aj, aj, arton klor...jag vet hur det känns när Piff och Puff flyger på mig, och husse har ju ingen päls på händerna. Hoppas lilla Alva snart förstår att ni är hyggliga katter och dito husse, men det är klart att det tar tid att finna sin plats i en ny miljö.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, han skulle behöva lite päls nu tror jag. Husse säger att han lider med dig, nu när han själv fick sig en klo-manikyr. Vi försöker jama med henne att vi inte är farliga - inte ens husse.

      Radera
  5. Vilket litet vildjur :)
    Tror säkert att hon snart lär sig att ingen av er är farliga utan bara vill henne väl !
    Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jam, det kan man lugnt säga. Fast husse säger att det inte gör något och att han förstår henne. Men vi hoppas verkligen på att hon snart inser att vi är vänner.

      Radera