Mår lite örk

Jag har mått lite dåligt i en vecka nu. Håller på att kräkas lite här och var. Så husse talade med Valla Djurklinik och de sa att jag inte får tjuväta från Viskas mat längre. Som om inte det räckte, så ringde blogghjälpen till husse och sa samma sak. Det är väl inte mitt fel att Viska får den gottigaste maten heller. Det är väl klart att man vill provsmaka lite. *surar*
Så nu ska jag få min egna mat istället och den ska vara spetsad med Fortiflora-pulver och det är jamargott!

Tindra jamar - Fräs på dej med

Hon gör ju inget annat än fräser åt mej hela tiden. Vad har jag gjort för ont? Jag bodde faktiskt här före henne, så det så! *stampar* Nu får jag inte ens vara på uteplatsen ifred. Tur att husse förstår mej i alla fall å gosar extra mycket med en stackars mobbad katt. *sniff*

Snarkande husse

Det har då inte hänt mycket här idag. Husse går ju på piller som ska hjälpa honom att sluta med stinkpinnarna. Det här gör honom så trött, att han sovit nästan hela dagen. Han gick upp för att mata oss katter och sedan gick han och lade sig igen. Tindra fräser och väser fortfarande åt Viska, men det lät inte lika allvarligt som för ett par dagar sedan. Hoppas att det snart lugnar sig helt.

Tass tass.

Framme ibland

Viska har faktiskt kommit fram ett par gånger nu för att äta. Det gjorde husse mycket lugnare, då han varit orolig för att hon skulle hungra ihjäl. Problemet är bara att hon prompt måste äta ur min skål, eller snarare skålen som jag för stunden äter ur. Det blev lite väl trångt med två kattnosar i matskålen, så jag bytte till en annan, men direkt så kom hon tassande efter och började buffas igen. Men nu verkar hon ha förstått vilken skål som är hennes - hoppas jag.

Gos med Viska

Viska har ju börjat ty sig allt mer till mig för var dag som går. Igårkväll kröp hon upp till mig i min kattong för att sova lite. Jag blev lite förvånad, men även väldigt stolt. För att Tindra inte skulle bli allt för svartsjuk, så lockade husse till sig henne i soffan och gosade med henne som bara den. Det är fortfarande lite fräs och väs mellan dem, men det borde väl släppa snart. Det viktigaste är att Viska vågar visa sig allt mer. Fast husse är fortfarande läskig.

Sippo: Här ligger vi och myser.
Viska: *stora ögon* Vem är tvåbeningen och vad vill han?!

Ett steg närmre

Viska har blivit mycket modigare än för ett par dagar sedan. Husse är fortfarande läskig, men hon vill ändå spana på honom ibland när han inte ser henne. (Tror hon.)
Igår när jag stod och käkade, så kom hon plötsligt och ville äta ur samma skål som mig. Jag försökte förklara att det var samma matt i alla skålarna, men hon skulle ändå stå och stångas med mig, så till slut gick jag min väg och lät henne äta.
I morse fick husse en chock när han kollade under sängen - Viska var inte där!

Husse lyckades ta en bild på henne när hon smög på husse i soffan.

Om ja' rör mej riktit långsamt, så ser han mej nog inte.

Det går framåt

Ja, nästan i alla fall. Lilla Viska, som hon nu blivit döpt till, blev ju utkörd från sovrummet av elaka husse. Han tyckte nämligen att han var tvungen att ge henne en lite knuff åt rätt håll, så hon inte isoloerar sig för alltid. Efter ett tag började hon nosa runt lite försiktigt och hon höll sig gärna nära mig hela tiden. Husse är tydligen fortfarande läskig, trots att han klappat henne ett par gånger.

Det som verkade bryta den första isen, var när husse försökte mata henne med gottisar när hon gömde sig i ett av köksskåpen. Jag visade då för henne att man kunde äta ur husses hand och att det faktiskt var skönt att bli kliad i nacken av honom. Visserligen får han fortfarande inte röra henne, men hon blev lite modigare. Men hon håller sig som sagt nära mig hela tiden, fast jag blev tvungen att sätta ner tassen lite när hon skulle pussa mig. Det kom lite plötsligt liksom...


Men så hände något fankattiskt. Viska började busa!!

Förresten, husse blev tvungen att köra ut stackars Viska från kattlådan också. Hon hade nämligen bosatt sig där inne och jag var väldigt nödig, men ville inte köra ut henne. Husse såg hur jag tassade omkring oroligt och till slut fick han köra bort Viska. Jama om att det var skönt att få gå på lådan!

Här ligger hon och gömmer sig bakom bordet.

"Hm, vad är det där för rolig pinne?"

Här har husse legat i soffan och fotat, det syns kanske...

Viska vågade sig inte högre upp, för där låg Tindra och surade.

Som avslutning ska jag skvallra att husse glömde mig ute på uteplatsen. Skandal!! Tur att jag fick sticks som tröst. *mutter*

Viktig information: Vår gamla adress kattensippo.com har blivit kidnappad av ett skumt företag. Så den adressen gäller inte längre. Husse försöker fixa en på kattensippo.se men han har lite problem.
Så för nuvarande är det kattensippo.blogspot.com som gäller.