Vilken morgon

Morgonen började med att husse trampade på sin jacka som legat i min vattenskål hela natten. Han svor och ylade så att Snuffe som låg och snarkade, flög upp och sprang och gömde sig.

Sen tillbringade husse en stund med att torka upp allt vatten som runnit ut på golvet. Att min vattenskål var tömd, det struntade han blankt i. Efter att husse rivit bort mattor, jackor och lite sladdar, så hade han lyckats torka upp allting och man kunde åter gå där utan att blöta ner tassarna.

Husses jacka var däremot dyngsur och plånboken som han hade i den hade en egen liten badplats i fickan. Lite ledsen blev jag när jag såg att fotot som husse alltid har med sig på Katten Elvis och mig när vi var små, hade blivit lite förstört. Husse tycker väldigt mycket om det fotot.

Det värsta med det hela var att husse inte hade någon extrajacka att ta på sig. Så någon promenad blev det inte, trots att jag protesterade och hade mig hela dagen lång. Jag tyckte faktiskt han kunde ta och offra sig lite och gå utan jacka. Det gör ju faktiskt jag.

Snuffe klantkatt

Jo, det var en tvåbening här i dag och undersökte fuktskadorna i husses köksgolv igen. Han måste visst göra det med jämna mellanrum för att se om det blivit bättre sen sist. Jag hoppas det aldrig blir bättre, jag gillar nämligen varmluftsfläkten som vi har ståendes i köket.

Den här gången passade jag på att hälsa lite artigt. I början gick det bra och jag blev lite kliad på magen. Men så började han plocka med sina manicker och då kunde jag bara inte låta blir att tugga lite på på sladdarna som hängde och slängde. Det uppskattades inte alls.

Sen försökte jag krypa ner i hans väska, det fick jag inte heller. Då gav jag upp försöken att starta en intelligent dialog med dom.

När allt var klart så tejpade han fast plasten på köksgolvet igen. Snuffe har nämligen insett att man kan riva upp plasten och krypa under den. Det är så varmt och skönt under skåpen.

Vad Snuffe inte tänkte på var att han kanske borde smitit ut innan plasten tejpades fast igen. Husse sprang runt som en yr höna och ropade efter Snuffe. Men det var först när hantverkaren gått som Snuffe vågade sticka upp skallen genom plasten igen. Den fick vara hel i cirka 49 sekunder.

Räknar med att bli ensam katt i hemmet lagom till Måndag.

Massa vitt ute

När jag var ute tidigare i dag med husse, så tyckte jag att det var ovanligt kallt om tassarna. Efter en snabb diagnos av problemet, så upptäckte jag att det var på grund av vattenpölen jag stod i. Att det desutom ramlade ner massa vitt på mig, gjorde ju inte saken bättre.

Ännu senare på kvällen så tittade husse ut genom fönstret. Innan jag han säga ett jam, så hade han plockat på sig blixtlåda, skor och jacka och stormat ut genom dörren. Jag beslutade mig för att stanna kvar på den varma tvättmaskinen tills han kom in igen, vilket han gjorde efter ett par ögonblick. Det visade sig att det bara vräkte ner massor med vitt ute. Husse blixtrade lite med lådan, sedan smet han in i värmen igen. Han är banne mig inte klok.


Efter diverse jam och gnäll så gick husse med på att gå in igen. Det här var nog den snabbaste promenaden hitils. Tror det tog längre tid för husse att göra sig i ordning, än vi stannade ute.

Jag är anmäld

Hjälp hjälp, husse har anmält mig! Han läste i tidningen om något som hette Lussekatt, och så började han titta så där underligt på mig, som han alltid gör när han får en tokig idé.

Jag hann inte ens flytta svansen innan man blivit blixtrad i ansiktet av blixtlådan. Samtidigt som jag försökte få tillbaka synen så börjar husse skriva ner den där anmälan.

Det var först när jag läst igenom anmälan som jag förstod vad det handlade om. Han tycker jag borde bli Östergötlands Lussekatt. Tänka sig att jag skulle passa som Lussekatt. Vad är det förresten? Står man och gör sig lustig, eller?

Efter att ha tillbringat 45 minuter med att fila på bilderna han precis tagit, så ger han upp. Till slut så blev det en bild som togs i början av året. Det blev en rätt bra bild om jag får jama det själv.

Återkommer med detaljer…

Halv storm

Fy katten vad det börjar bli kallt och blåsigt ute. Man kan ju knappt sticka ut nosen utan att förlora morrhåren. Men trots detta stack husse och jag ut på en snabbpromenad i området.
Det var när jag kontrollerade en grannport som jag gjorde en otäck upptäckt. Det stod en storvuxen och muskelös katt och stirrade på mig. Jag blev alldeles skakis i tassarna och svansen burrade jag upp så den blev som en stor dammvippa. Det var först vid närmare undersökning som den pinsamma sanningen uppenbarade sig. Jag glodde på min egen spegelbild… Inte undra på att jag blev rädd, så stor och stark som jag är.

Katten snuffe håller fortfarande på att toka sig här hemma. I morse så fick husse nästan hjärtfel då han hörde en duns i köket. När han springer ut för att titta, så ser han Snuffe på köksfläkten! Den köksfläkten som jag har blivit bortjagad från med dunder och brak. Men vad gör husse då? Jo, han hämtar blixtlådan och fotar det lilla kräket. Men mig skäller han på bara. Jag är diskriminerad!

Mjurr. Ja' e liten å söt. 

Lite kyligt ute…

Men trots kylan så fullföljde jag mina uppgifter som lokal säkerhetskatt. “Med stort ansvar följer stora uppgifter” var det någon som sa en gång. Tror jag i alla fall.

Blev faktiskt två promenader i dag. En på morgonen, då husse gick omkring och huttrade och svor över sina blöta skor. Han ska väl inte klaga som har skor. Värre för mig som blir alldeles blöt om tassarna. Fast efter lite magkliande så glömde jag bort det blöta och kastade mig på rygg och rullade runt ett par varv. Passade även på att undersöka ett träd som såg lite visset ut. Men efter närmare undersökning så hade det bara nyst och tappat löven.

Ouppfostrade skrälle

Jag är fräsande ilsken i dag. När husse och jag var och vandrade runt husknuten, så såg jag något misstänkt. Det visade sig vara samma kattskrälle som här om kvällen.
Givetvis blev jag arg och sa till på skarpen, att det där är mitt träd som han klöser på. Men han vägrade lyssna och började fräsa åt mig istället. Det blev lite jamväxling mellan oss, men husse förhindrade slagsmål genom att kasta bär. Jag tror han siktade på den andra katten, men det var jag som fick dom i skallen.
Efter omkring tjugo minuters vankande av och ann i blåsten, så fick jag nog och vi gick in igen. Dumma höstväder.