I dag har det inte hänt så mycket. Var ute ett par gånger med husse, men det blåste så förjamat mycket att pälsen började växa åt fel håll. Om det inte varit för husse, skulle jag antagligen ha blåst bort och aldrig kommit hem igen. Ibland är han bra att ha.
 |
| “Isch, vad det blåser husse. Fast du ser ju alltid risig ut i skallen, så för dig spelar det väl ingen roll.” |
Vem är det som är så grym och plågar mina kattkompisar? Jag vill bara gråta för mina kompisar som råkat illa ut.
 |
| “Vila i frid, kära vänner. Vi ses alla en dag.” |
Han är inte lite tokig kissen. Återigen har han pressat sig igenom fönsterspringan och ställt sig utanför fönstret och tittat in. Husse hämtade in lillkillen och sa åt honom på skarpen.
 |
| Busiga Snuffe hittar på massa tokigheter. |
För att förhindra dylikt att hända igen, så har husse satt ett stort munstycke från sin AC där Snuffe brukar pressa sig ut. Det tog inte många minuter innan han var där och nosade igen. Fast den här gången kom han inte ut, tack och lov.
Själv var jag ute på promenad i solen och rastade husse lite. Tyvärr har ju vädret varit lite underligt, så när husse gjorde sig i ordning så var det moln och blås ute. Så då tar han på sig en jacka. Men när vi väl kom ut, så var det sol och jättevarmt. Det tog inte lång tid innan husse såg ut som ett soltorkat äpple. Stackars husse.
 |
| “Solen har varit högst opålitlig dom senaste dagarna, tycker husse.” |
Äntligen har det blivigt lite sol ute. Självklart passade jag på att undersöka ifall eventuella buskar eller brunnslock hade flutit bort under dagarna. Då jag konstaterade att så var inte fallet, så återgick jag till min favoritsyssla. Äta gräs.
 |
| “Säkert att du inte vill ha en tugga husse?” |
Så träffade vi på en ny människa vi aldrig sett förut. Jag tassade raka vägen fram för att pressentera mig och för att kontrollera så hon inte var farlig. Men eftersom hon kliade mig så blev hon godkänd.
Kan man bli annat än arg när man läser om sånt här? Dumma tvåbening som skyller på sin stackars kisse, som dessutom säkert fick vara utan advokatt. *fräser ilsket*
Jag är väldigt upprörd och kränkt å min kattkollegas vägnar.
Så har jag varit ute på en riktig promenad också. Det kom ju så mycket blött förut att det inte gick att vara ute. Men så fort det hade lugnat sig så var det bara att dra ut husse på promenad.
 |
| “Här kontrollerar jag vattnet vid en av mina brunnar.” |
 |
| “Jodå, det smakar som vanligt.” |
 |
| “Samma vid den här brunnen. Allt är som det ska.” |
Som jag jamade i går, så försökte ju Snuffe sig på att smita igenom ett fönster. Nu är det så, att på kvällen så försökte han igen och lyckades. Han stod på fönsterbrädan ute och verkade lite förvånad själv över att plötsligt vara ute. Fegisen hade lyckats!
 |
| “Jag e inte alls redd, utan bara försiktig.” *ryyyt* |
Husse tog nästan det hela med ro och plöjde igenom lägenheten som en orkan och flög ut på uteplatsen och grabbade tag i Snuffe. Det var en väldans tur att Snuffe är så rädd och inte vågar springa nånstans, för då hade husse fått tokspelet.
Jag misstänker att detta hänger ihop med att Snuffe och husse har busat lite med varandra nu i veckan. Båda två har blivit knäppa. Jag antar att det bara är att inse faktum. Undertecknad katt är den enda som är normal i det här hushållet. *suckar*
 |
| “Jag har den husche, men den schkämpar emot bra.” |
Vädret i dag har inte varit något vidare, så det blev ett par väldigt korta promenader. Den kortaste varade till cykelstället och tillbaka. Men vi hade en kort paus i allt regnande och då passade vi på att kontrollera mitt revir. Det var blött.
 |
| “Hm, om jag håller mig här uppe så blir jag inte våt om tassarna.” |
Först måste jag jama att patrullen i dag var en katastrof. Det regnade så mycket att till och med magpälsen blev dyngsur. Husse påminde mycket om en blöt hund, där han tryckte under en liten bit tak. Så promenaden gick från porten till husknuten och sedan sprintade jag hem så fort tassarna bar mig. Så nu till något annat.
Enda sedan Snuffe flyttade hit för nästan två år sedan, så har jag kämpat med att uppfostra honom till att bli en duktig kisse. Vi har gjort tasshävningar och svansviftningar ihop, för att inte jama om intervallträningen på hallgolvet.
Jag satt med husse vid datorn och tvättade mig, då det hörs ett envist rasslande från persiennerna. Självklart tittade husse på mig först, som om jag skulle kunnat nå persiennerna i det andra rummet.
Så insåg husse att det var Snuffe som bråkade och sprang in i vardagsrummet för att tala allvar, som han säger. Då hör jag ett j*vlar, från husse. Snuffe hade nämligen kört huvudet igenom en springa och fastnat där. Det var det som lät. Han var jätterädd, vilket han självklart förnekar. Snuffe alltså.
 |
| “Det gäller att behålla huvudet, om man så jamar.” |
Precis när husse ska rädda honom, så tar hans commandoutbildning över och han lirkar sig loss på egen tass. Husse var chockad. Han trodde aldrig att Snuffe skulle kunna pressa sin tjocka skalle igenom en sån liten springa. Hela eftermiddagen gick han runt och mumlade om att det var en himla tur att han var hemma. Då påpekade jag att Snuffe faktiskt kom loss på egen tass, men det lyssnade han inte på.
Jag måste ge tassen upp till Snuffe, för att han huvudet kallt. Det var liksom huvudsaken. *vrider sig av skratt* Oj, jag är på hugget i dag. Bäst att utnyttja det.
Tassen!
