Mumsigt gräs

Husse har jobbat i över en vecka med att odla kattgräs. Han började med att följa instruktionerna som sa att dom skulle förvaras mörkt. När det inte funkade så kastade han instruktionerna och satte formerna i köket. Plötsligt så ploppade det upp jättemycket gräs. Jag råkade nämligen se det i går när jag nosade runt i mitt misshandlade kök. Jag blev jätteglad, för kattgräs är verkligen mums ska jag säga.

Tyvärr så tyckte husse att det skulle få växa ett par dagar till, så vi inte sliter upp gräset tillsammans med all jord. Vi testade det en gång och la resterna i husses säng. Det uppskattades inte alls. Nu väntar vi med spänning på att det ska växa klart så vi kan få mumsa i oss allting. mmm... godis.

Mitt kök, mitt arma kök

Nu vill inte jag vara med längre. Inte nog med att husse flyttar runt allting så man knappt hittar matskålen, men nu har han även plastat in hela köket så att vi katter inte har någonstans att vara längre. Jag tycker det är jättetaskigt. Vi hade jättekul under skåpen, man hittade så mycket gömt och glömt.

Husse hade skrämt iväg den första hantverkaren, så på eftermiddagen så kom det en annan och jobbade i köket. Först så går han runt och markerar på köksgolvet. Det gillade jag inte. Det är faktiskt mitt golv.

Men sen kom det riktigt otäcka. Jag höll på att tappa morrhåren av rädsla när han satte igång med att borra. Borra, i mitt kök?! Dom är inte riktigt kloka nån av dom. *fnys*

Som om inte det var nog, så plastades hela golvet in. Snacka om snurrigt. Det regnar ju inte innomhus heller. Vad värre är, nu kan jag ju inte komma in under skåpen längre. *snyft*

"Vrålmaskinen var lite läskig."

"Misshandel av köksgolv?"

"Så här såg det ut efteråt."	"En ny köksfläkt åt husse?"

Köket under demolering

	Nu är jag inte ens säker i mitt eget hem längre. Hantverkaren slet upp resten av köksgolvet med dunder och brak. Det var ett jämrans hamrande och bankande hela morgonen. Man riskerar ju sömnrubbningar och annat konstigt. Men efter ett par timmar så var det klart sa han. Är inte säker på att jag håller med.
"Jaha, så det här är är en catwalk."

"Bäst att kolla under skåpet också."

"Jaha, verkar vara okej."	"Vänta, vad är det där svarta?"

Hjälp, vad händer? del 2

Hantverkaren började skära i husses köksgolv. Jag blev jättepaff. När jag börjar vässa klorna nånstans, då blir det ett himla liv. *fnys*

Sen tog han bort hela golvet, och under så låg det jättemycket sand! Det var världens största kattlåda åt oss.

Tyvärr fick vi aldrig chansen att testa den, för plötsligt började hantverkaren att hamra och banka så det bara sjöng i huset. Då sprang jag och la mig i säkerhet under sängen. Där fick vi ligga hela förmiddagen medans det bankades och väsnades från köket. Maten hade husse ställt i hallen tillsammans med vattnet, men varken jag eller Snuffe var så speciellt sugna på att sticka nosen utanför sängen.

Det var först runt lunch som det lugnade sig så pass mycket att man vågade sticka ut nosen i köket och kolla. Allt såg jättekonstigt ut, jag kände inte alls igen mig där. Vad hände med golvet, och vem snodde all den fina sand som låg där? Jag råkade höra att hantverkaren skulle komma tillbaka efter helgen. Jag antar att det är hans katt som ger utegångsförbud över helgen.

Hjälp, vad händer? del 1

Vaknade av att husse tassade runt som en rastlös ödla klockan tidigt i morse. Tidigt är innan jag själv gått upp. Jag höll ett misstänkamt öga på honom och spetsade öronen. Det var först när han började flytta kattransporten som det slog mig, vi måste kanske åka bort i dag. Jag kastade mig ner från ställningen och sprang ut i hallen för att jama allvar med husse. Vi vill nämligen inte åka bort i den där.

Efter ett par timmar så ringde den där otäcka ringklockan på dörren. Snuffe och jag sprang och gömde oss under sängen, det kunde ju vara en otäck människa som skulle kattnappa oss.

Men det visade sig att det var en rätt snäll människa. En kattmänniska till och med. Han hade två katter hemma som han var anställd hos. Men i dag skulle han jobba för husse.

Det är nämligen som så, att husse har en liten fuktskada i köket. Men jag förstår inte hur lite fukt kan skada så mycket. Först var jag tvungen att tänka efter om inte Snuffe kanske var skyldig, men så var ju inte fallet, och själv är jag alltid oskyldig. Då återstod ju bara husse. Jag gav honom ett kattöga från golvet och bestämde mig för att kontrollera saken vid senare tillfälle.

Forsättning följer...

"Det blir nog ingen mat i dag"

Men vad är detta?!

Husse och jag gick på vår vanliga promenad. Jag sprang lite i förväg för att kolla bakom husknuten, då jag såg den här otäcka saken. Jag blev så rädd att jag nästan tappade pälsen. Tror jag fick ett par gråa morrhår. Husse försökte lura i mig att den var ofarlig, men jag litade inte riktigt på nån av dom. Till slut så knuffade husse mig förbi den otäcka saken. Då visade sig att den inte alls ville äta upp mig, den stod bara där och såg dum ut.

Om den står kvar i morgon ska jag undersöka saken lite närmare. Men just nu måste jag ta igen mig efter dagens skräckupplevelse.

Förresten så känner jag lite oro inför morgondagen. Husse har nämligen börjat bete sig lite underligt... underligare än vanligt. Jag fruktar att vi kanske ska åka någonstans. Jag tar mig i akt.

Ytterligare en blöt dag

Tillbringat mesta av dan med att sova lite. Kröp in i transportlådan och somnade. Där sov jag som en stock till framåt eftermiddagen då jag kände mig lite rastlös.

Jag meddelade husse att det kanske var dags för en promenad, men då påpekade han att det faktiskt regnade ute. Jag tittar snabbt ut genom fönstret, och ser bara att det är blött på marken. Jag anklagar husse för att vara en liten luris och tjatar i 20 minuter om att få gå ut.

Till slut ger han med sig och börjar byta om till rejäla utekläder. Bland annat dammade han av vinterjackan, men några höstskor hittade han inte, det fick räcka med sommarpjucken. Själv har jag fullt anpasningsbara trampdynor med inbyggd termometer. Väldans finurligt.

Efter att husse bökat och stökat ett tag, så kommer vi äntligen ut. Då minsann kommer det ner sånt där äckligt blött. Jag försökte vända på tassen och gå in igen, men husse vägrade och tvingade mig ut på gräsmattan som var totalblöt. Jag tyckte inte om det alls. Uäääh!

Jag tassade runt en stund och gjorde en snabbkoll av området, men sedan fick det faktiskt vara nog. Jag satte tassen i vattenpölen och krävde, att vi skulle gå in. Det var nog en av dom kortare promenaderna vi gjort. Fast då har jag ju lite till godo för nästa gång vi går ut.

"Allt väl här under busken? Bra bra..."