Husse satt och rotade igenom gamla bilder på datorn. Då hittade han ett par på sina förra katter. Då det inte hänt något speciellt idag, så tänkte jag att han faktiskt kunde få lägga ut dom på min blogg.
Det enda av intresse som hänt idag, var när grannen kliade mig på magen och kastade en dyngsur tygmus i skallen på mig. Av någon underlig anledning började mina tassar att jaga den fåniga grejen. Ytterst underligt må jag jama.
 |
| “Simba var husses första kisse och kom från ett katthem. Han fick bara bo hos husse i två månader innan han blev jättesjuk. Dagen efter tog husse med honom till stickisen för den sista resan.” |
 |
| “Elvis räddade husse från stickisen när hans förra människor lämnade in honom. Han var även min bästa vän. Tyvärr fick även han resa bort efter några månader.” |
Sippo, du ska få en sak av mig här: http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.10772311
SvaraRaderaTassKram Wikki
Det där med tygmusen känner jag igen. Fast jag EGENTLIGEN inte gillar sånt trams, kan jag också ibland helt oväntat få för mig att tassa till grejor. En kort stund, sen går det över.
SvaraRaderaVad många katter som bott hos din husse. Synd att din bästa kompis måste bege sig bort. Hos oss har det bara bott en katt förut, och honom träffade jag aldrig. Han blev jättegammal. Hoppas att du och Snuffe också blir det.
Wikki - Man jamar så mycket. Jag fick en likadan för inte så länge sedan, men det är ju förstås kul att vara uppskattad. *spinner*
SvaraRaderaGustav - Visst är det lustigt att tassarna liksom rör sig av sig själva?! Tur att det inte vara så länge. Husse hade rejäl otur med sina första kissar, men nu verkar det ha gått över. Snuffe och jag ska stanna hos husse i all evighet. Så det så.
De ser så snälla ut. Förstår att Elvis var din bästa vän. Han ser ut som bästa vän på något sätt.
SvaraRaderaDom var båda jättesnälla säger husse. Fast jag lärde ju aldrig känna Simba. Men Elvis lärde mig mycket och jag lärde honom lite katt-rate. *minns*
SvaraRadera